382 (Läsebok för folkskolan. Första upplagan.)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 43. Sven Dufva. - 44. Sveriges grundlagar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man viste på Sven Dufva då. Han hade kämpat ut;
Han hade kämpat som en man, och striden den var slut.
Han tycktes hafva lagt sig nu att hvila på sin lek,
Väl icke mera trygg än förr, men mycket mera blek.
Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an:
Det var ej någon obekant, det var en välkänd man;
Men under hjertat, der han låg, var gräset färgadt rödt —
Hans bröst var träffadt af ett skott, han hade re’n förblödt.
”Den kulan visste hur hon tog, det måste erkändt bli”,
Så talte generalen blott, ”hon visste mer än vi:
Hon lät hans panna bli i fred, ty den var klen och arm,
Och höll sig till hvad bättre var, hans ädla, tappra barm.”
Och dessa ord de spredos se’n i hären vidt och bredt,
Och alla tyckte öfverallt, att Sandels talat rätt.
”Ty visst var tanken”, mente man, ”hos Dufva knapp till mått:
Ett dåligt hufvud hade han, men hjertat — det var godt.”

44. Sveriges grundlagar.

De grundlagar, som år 1809 af Sveriges konung och
ständer antogos, och som, ehuru med några förändringar, ännu
fälla för vårt samhälle, voro foster af en beundransvärd
viset och måtta. Nya kan man endast i den mening kalla dem,
att de nu efter en mellantid af oinskränkt konungamagt åter
inträdde i kraft, för att åt Svenska folket förbehålla och bevara
dess urgamla fri- och rättigheter: rätten att deltaga i lagars
stiftande, att beskatta sig sjelft och att yttra sig om rikets
ärenden. Man tog nu blott lärdom af forna misstag och sökte
att genom kloka föreskrifter förebygga deras förnyande.

Man hade nyss sett faran af den oinskränkta
konungamagten och svårigheterna att förekomma hennes missbruk, och
man skyndade att genom lagliga medel förhindra dylika vådor.
Men man utplånade icke konungamagten derföre, att man
måste aflägsna en oförmögen konung; man betog icke den nye
konungen ett rättmätigt inflytande på rikets styrelse: ty man hade
ännu i friskt minne den tid, då Sverige var olyckligt derföre,
att dess konung genom lagar var hindrad att äfven med den
bästa vilja stäfja inre oro och upprätthålla rikets säkerhet
och frihet. Konungen fick nu den rätt han af ålder i
Sverige egt: att i högsta hand leda rikets styrelse, att tillsätta

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lff1u/0390.html

		Läsebok för folkskolan. Första upplagan. / 382 (1868) - Tema: Alphabet books and readers Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|