- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
407

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Sälen. - 17. Färder bland Samojederna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnen och lydde sin herres rop, såsom en hund. Dagligen begaf han
sig ut i vattnet, och sedan han ätit sig mätt, återvände han hem
och medtog då alltid en lax eller någon annan fisk. Sommartiden
solade han sig gerna, och om vintern låg han helst framför
eldbrasan. Fyra år hade det beskedliga djuret på detta sätt fredligt
framlefvat, då bland husbondens boskap utbröt en sjukdom, mot hvilken
intet medel halp. I denna nöd vände man sig till en qvinna, som
ansågs förstå sig på sådana saker. Hon försäkrade den vidskeplige
mannen, att sjukdomen härledde sig deraf, att det arma djuret
vistades i huset.

Mannen lät utkasta sälhunden i hafvet långt ifrån kusten i den
säkra öfvertygelsen, att han aldrig mer skulle återse honom; men
följande morgon låg sälen åter på sin gamla plats i köket. Nu
lemnades han åt en fiskare, som åter utkastade honom i hafvet på flere
mils afstånd. Ett helt dygn förflöt, utan att han hördes af; och
redan trodde man sig vara honom qvitt, då på den andra dagens
afton tjensteflickan tyckte sig höra ett krafsande på dörren. Hon
öppnade henne, och den utmattade, trogna varelsen kröp in, tjutande
af glädje.

Emedan det ansågs olycksbringande att döda en sälhund, rådde
qvinnan, till hvilken man vändt sig, att sticka ut ögonen på djuret
och sedan ännu en gång kasta ut det i hafvet. Den grymme
mannen följde rådet, och sälhunden uteblef flere dagar. Boskapssjukan
minskades dock icke, utan snarare tilltog. Efter en veckas förlopp
hörde man en natt ett klagande tjut, som emellanåt afbröts af
stormens hvin och småningom tystnade. Ingen brydde sig derom förr
än följande morgonen, då man fann den blinde sälen liggande död
utanför dörren. Han hade dött af hunger.


*


17. Färder bland Samojederna.


1.



Den 19 december stod utanför polismästarens hus i Mesen en
kibitk, förspänd med tvenne hästar. Skjutskarlen sågs ur huset
utbära små skrin och renslar, med vaxduk belagda paket m. m.,
hvilket allt inlades i kibitken af tvenne polisbetjenter.

Medan detta påstod, samlade sig på gatan en talrik mängd
åskådare, män och qvinnor, gamle och unge. Oaktadt den bistra kölden
stodo de vid kibitken i nära två timmars tid, otåligt väntande att
få se den resande ändtligen inpackas. Månge utsträckte sina hufvud,
spejande genom den låga fönsterrutan, om ej middagsmåltiden, som
vållade dröjsmålet, snart toge en ända.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free