Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egenskap, som det i hög grad eger, att upplösa, utspäda och med
sig blanda en mängd andra ämnen utan att för öfrigt ändra
deras egenskaper eller sammansättning. Och de flesta
ämnen, som växten och djuret behöfva för sin fortvaro och
tillväxt, kunna de endast tillegna sig, om dessa ämnen befinna
sig i ett af vattnet upplöst tillstånd. Vi kunna derföre förstå,
att jorden genom förlusten af sitt vatten skulle med ens
förvandlas till en liflös öken: menniskor och djur skulle snart
förtvina och dö, alla växter förtorkas, sand och stoft allestädes
yra omkring öfver en naken, brännande grund; hela jorden
skulle komma att likna Afrikas brännande sandöknar, men
sakna deras vederqvickande oaser.
Vattnet, hvarmed sådana storverk som att kläda jorden
med växter och lifva henne med menniskor och djur främjas,
är ej ett enkelt naturämne. Det kan sönderdelas i två
luftformiga beståndsdelar, som ega sins emellan ganska
skiljaktiga egenskaper. Den ena beståndsdelen är det så kallade
syret, som vid kroppars förbränning är af största betydelse;
den andra kallas väte och har sin största märkvärdighet
deruti, att han är det lättaste af alla kända ämnen. Vätet är
fjorton gånger lättare än vanlig luft; och vid de förhållanden,
som vanligen förefinnas hos oss, skulle så mycket väte, som
fylde ett klot med en tvärlinie af sju fot, icke hafva ett
skålpunds vigt. När väte förbrinner i syre, uppkommer vatten.
Vatten är således en sammansättning af syre och väte.
Man kallar, som alla veta, denna sammansatta kropp is,
vatten eller vattenånga, allt efter som han förekommer i fast,
flytande eller luftformigt tillstånd. Genom att beröfva
vattenångan värme kan man bringa henne i flytande tillstånd, och
vattnet stelnar till is, om det förlorar en viss myckenhet af
sitt värme. Rullade jorden i en vida större krets omkring
solen, än hon verkligen gör, så skulle alla hennes vatten
stelna i den köld, som då blefve herskande; kretsade hon
åter mycket närmare solen, så skulle allt hennes vatten
förvandlas till het ånga.
Men jorden är icke lika varm öfver hela sin yta, och
årstiderna vexla med olika värme. Det tillstånd, i hvilket
vattnet förekommer, rättar sig derefter.
Vid jordens poler hvila ständig is och snö. Isen flyter
på polarhafven, än som oöfverskådliga isfält, än som större
och mindre simmande öar och stycken. När en sådan större
ismassa med god fart drifver emot en annan, som står stilla
eller möter, öfvergår verkan af deras sammanstötande all
föreställning. Det svagare isfältet blir under ett förfärande
dån i grund förstördt, isflingor yra omkring, och stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
