Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 3. Elden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man så granna färger genom bitar af glaskronor, genom slipade
vattenglas o. s. v. Regnbågen uppkommer ock på detta sätt.
Solljuset tränger in i hvarje liten vattendroppe, som sväfvar i
luften; de olika färgerna brytas dervid olika, d. v. s. taga
olika vägar inom droppen; när de särskilda strålarne komma
till vattendroppens motsatta vägg, speglas de der och tvingas
att å nyo gå ut ur droppen. En del af dessa brutna och
speglade, olikfärgade strålar kommer till våra ögon, och då
se vi de granna färgerna.
4.
Vi komma nu till den del af ljuset, som stadnar i
tinget. De strålar, som stadna qvar i ett ting, förändra så
till vida sin beskaffenhet, att de icke mera kunna synas.
Detta är tydligt, eftersom de stadna qvar och icke från
tinget komma till våra ögon. Men strålarne hafva derföre icke
spårlöst försvunnit. Samlas de i stor myckenhet i ett ting,
kan detta blifva så varmt, att det fattar eld. En sådan
verkan kan man åstadkomma med solglaset, hvilket är så slipadt,
att alla strålar, som falla derpå, korsa hvarandra på ett enda
ställe bakom solglaset. Likaså finner man, att matt svarta
ting i solljuset lätt blifva mycket varma. Detta kommer sig
deraf, att de icke kasta ifrån sig eller släppa igenom några
strålar, utan behålla dem alla och uppvärmas af dem. De
ting, som kallas svarta, äro nemligen sådana, från hvilka
intet ljus kommer. Dem se vi i sjelfva verket icke, utan
varseblifva deras tillvaro derigenom, att det kommer ljus ifrån allt,
som finnes omkring dem; vi skönja dem derigenom, att det
fattas ljus ifrån den yta, som de upptaga. Att det verkligen
så är, kunna vi förstå deraf, att alla ting, som icke sjelfva
lysa, i mörkret förhålla sig så, som om de vore matt svarta.
Det är nu ej svårt att fatta, huru örter och andra ting
kunna visa så olika färger, äfven då ett och samma ljus faller
på dem. Solljuset innehåller alla sorter ljus, och dessa,
blanade med hvarandra, bilda hvitt. Hvart ting behåller efter sin
natur någon eller några af alla de ljussorter, som falla derpå.
Om t. ex. en ört strör omkring sig de gröna strålarne och
behåller de öfriga, så synes hon grön; om en blomma i
solljuset synes röd, så är det ett tecken till, att hon behåller flere
slag af strålar och strör omkring sig antingen rödt ensamt
eller en sådan blandning af strålar, som tillhopa utgöra rödt;
synes en blomma hvit, så kan hon väl behålla ljus, men hon
strör dock omkring sig något af alla ljussorter i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0518.html
