Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Värmet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan nollpunkten är utsatt på termometern, sätter man
denna i ångan af kokande vatten. Erfarenheten lärer, att man
på detta sätt kan bestämma en punkt, till hvilken qvicksilfret
under noga bestämda förhållanden stiger och vid hvilken det
stadnar, hvar helst termometern må befinna sig. Vid denna
punkt sätter man ett nytt streck, som betecknas med 100° och
kallas kokpunkten.
Sedan fryspunkten (0°) och kokpunkten (100°) äro
antecknade, delar man afståndet emellan dem i hundra lika
delar; vid de streck, som beteckna hvar och en af dessa delar
sätter man siffrorna 1, 2, 3, 4 o. s. v., som kallas grader, och
värmetillstånden, som svara mot dessa, sägas då vara 1, 2, 3, 4
o. s. v. grader.
Det är nu öfverensstämmande med naturen af värmets
utvidgande verkan på glas och qvicksilfver, att, om man hade
all verldens sålunda graderade termometrar på ett ställe och
alla vore rigtigt gjorda, skulle de alla utvisa samma gradtal.
Med detta instrument är det följaktligen lätt att jemföra
värmets grader, äfven på skilda orter och tider och under alla
förhållanden, samt att i tal och skrift göra begripligt,
hvilken värmegrad eller, som man säger, temperatur man menar.
Då man säger varmt och kallt, är detta blott ett talesätt,
utan att det mellan varmt och kallt finnes någon bestämd gräns.
Huru kalla ting än må förefalla oss, hafva de dock alla
någon värme; ty huru kallt ett ting än är, kan det dock
alltid blifva ännu kallare, derigenom att det förlorar värme.
Man sätter derföre vanligen ut gradstreck äfven under noll. Dessa
benämnas minus (-), till skilnad från dem öfver noll, hvilka
kallas plus (+). Men detta beror blott på ett antaget bruk
och grundar sig ingalunda på sakens natur. Minusgraderna
brukar man, ehuru oegentligt, kalla köldgrader. Så säger
man t. ex. 4 köldgrader, 4 grader kallt, eller minus 4 grader
(-4°), till skilnad från 4 värmegrader, 4 grader varmt, eller
plus 4 grader (+4°).
Man har för olika ändamål inrättat olika slag af
termometrar, hvilka dock alla afse att mäta värmets grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
