Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - Klass IV - 83. Julen - 84. *Julottan af C. D. af Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3.
Vi förflytta oss några århundraden fram i tiden. Vårt
land är ännu ett kristet land. Men nu tillfredsställes man
ej af att se lysande föreställningar, höra latinska mässor och
lyssna till latinska böner, hvilka man ej förstår, utan nu
vill man höra lefvande Guds ord. Det är evangelisk-luthersk
kristendom, som nu bekännes. Julen anses fortfarande som
årets största högtid. Liksom i forna dagar söker man till
den insamla i visthusbodar och handkamrar rikligare förråd
än annars, och man håller fast vid vissa häfdvunna maträtter.
Så få fisk och gröt ej gärna saknas vid julaftonens
anrättning, och skinka är, snart sagdt, en nödvändighetsrätt under
julhelgen. I hemmen fejas och putsas. Särskildt i
landthushållen råder närmaste tiden före jul stor brådska med att
slakta, brygga, baka och skura. Julaftonen samlas husets
medlemmar kring julgranen, och därefter utdelas
julklapparna. Så kallas julgåfvorna, emedan i gamla dagar vid
utdelningen af dem det först klappades på fönstret eller
dörren, och sedan inkastades i rummet ett väl inlagdt paket.
Följande dag samlas gamla och unga till högtidlig
gudstjänst i kyrkorna. I vissa trakter af landet är färden dit i
den tidiga morgonstunden synnerligen tilltalande. Bjällror
klinga, hvarje gård, hvarje stuga är upplyst, på alla vägar
komma gående och åkande, försedda med brinnande bloss.
När man kommer fram till kyrkan, brinner i hennes närhet
en stor eld, som kastar ett klart sken öfver den omliggande
nejden. Denna eld bildas af kyrkbesökarnes bloss.
Kyrkklockorna ljuda, menigheten träder in i den rikt upplysta
kyrkan, orgelns toner brusa, och församlingen uppstämmer:
»Var hälsad, sköna morgonstund,
som af profeters helga mun
är oss bebådad vorden!»
Emellan höga furer hastar
min fåle raskt till målet fram.
Hur flinkt han sina fötter kastar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
