Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 99. Dannemora grufvor af J. H. F. Eurenius (IV) - 100. *Söderfors af C. V. Böttiger (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medtaga små malmbitar såsom minne af vårt besök i djupet
och begifva oss till hissen, som åter för oss upp.
Till sist göra vi ett besök på hisstornets nästan platta
tak, hvilket är omgifvet af ett skrank. Från denna höga
plats har man en vacker utsikt öfver grufvorna och den
omgifvande trakten. Tre kilometer i öster synes masugnen
vid Österby, som är ett af de många bruk, där Dannemoras
järnmalm smältes till tackjärn och sedan smides till
stångjärn.
lOO. Söderfors.
Såg du, hur Dalaälfven drog
med skum och dån från fjäll och skog?
I hafvet snart far strömmen ut,
men se, förut
han gör besök på en minut
vid Söderfors.
Två armar sträcker han kring ön,
som brudskön står i klädning grön.
De höga silfverstammar då
i vågen blå
sin stolta krona spegla få
vid Söderfors.
Men mera vild blir strömmen nu
och bryter spegeln midt i tu.
Till hafs, till hafs från brud han far
som pilen snar.
Han har ej tid att stanna kvar
vid Söderfors.
I fradga hvit — så är hans sed —
han bullrar, som han vore vred.
Hans täcka barn, de holmar små,
så räddä stå,
när tunga hammarslagen gå
vid Söderfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>