Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 120. En gammaldags bondgård i Bleking af G. C. Witt (I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rummet fanns en äfven väggfast tvåmanssäng, afsedd för
far och mor och omgifven af sparlakan. Den främre sidan
af sängen och den fristående gafveln nådde ned till golfvet,
så att under sängen bildades en större låda, hvars ändamål
vi strax skola omtala. På långsidans midt hade lådan en
öppen glugg, utskuren i form af ett hjärta. I en del
stugor funnos ännu kvar på väggarna så kallade bonader,
hvita tygstycken eller våder med inväfda röda sirater och
med fransar nedomkring. Ingenstädes sågos några målade
eller tapetserade väggar, och äfven utvändigt voro husen
vanligen omålade. Ett väggur i sitt fodral, ett skåp, ett
par bänkar eller trästolar, hyllor och en väfstol utgjorde
tillsamman med hvad vi förut nämnt stugans möblering.
Ett talgljus hörde till rikemans öfverflöd. För att
åstadkomma lyse under de långä vinterkvällarna hade man
på ribbor mellan takbjälkarna upplagt en mängd
torrvedsstickor, klufna af kådigt furuträ. När stugan skulle
upplysas om aftnarna, sattes på golfvet en inrättning, som
hade en uppstående stång, ofvantill försedd med en klyka,
i hvilken en antänd torrvedssticka ställdes på ände.
Däromkring tog hvar och en plats med sitt göromål: kvinnorna
med sina spinnrockar, karlarne med sina slöjdredskap. För
att hålla upplysningen någorlunda vid makt var en person
nästan ständigt sysselsatt med att passa på lågan och i
mån af behof uppsätta nya stickor. Inträdde man om vintern
i en sådan stuga, blef man att börja med het om öronen
till följd af den starka värme, som rådde där inne. Tog
man rummet i närmare skärskådande, företedde det
åtskilligt märkligt: små barn och tämligen stora grisar
traskade i god sämja omkring på golfvet; en tupp eller
höna hade vanligen flugit upp på väfstolen och välkomnade
med sitt kackel den inträdande. Genom det förut omtalade
hjärtat på lådan under sängen stack en annan höna nyfiket
ut sitt hufvud, ty denna låda var — hönshus. I stugans
ena hörn såg man på golfvet en kort, på kant ställd ribba,
hvilken med ändarna var fastspikad vid de båda väggar,
som här möttes. Därigenom bildades en liten trekantig
afstängning, och inom denna, som blifvit försedd med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
