Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 145. Skogen (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vinningslystnaden förleder mången att på en gång afverka all sin skog.
En och annan har väl härigenom hastigt fått mycket
penningar, men ofta har följden blifvit, att en sådan
skogsägare beröfvat sig och sina efterkommande en fortfarande
och säker inkomstkälla.
I stället för att på en gång borthugga skogen bör man
afverka den genom blädning eller trakthuggning. Vid
blädning huggas de mogna träden efter hand, och blott mindre
platser kalhuggas hvarje gång. Den kvarvarande skogen
sparas och får tillväxa; den skyddar marken och de
återväxande plantorna. Blädning användes gärna på mager,
stenig eller lös och sandig mark, emedan återväxten skulle
försvåras, om marken utsattes för vind och torka. Den
uppväxande skogen bör vårdas på det sätt, att de svagaste,
krokiga och skadade träden borttagas och de vackraste och
kraftigaste behållas. Detta kallas gallring. Vid
trakthuggning, som mera lämpar sig för större skogar, indelar man
skogen i lika stora stycken eller trakter och nedhugger
hvarje år en sådan trakt. Vid uppgörandet af planen härför
måste man beräkna, att nya träd hinna blifva fullväxta i
de borthuggnas ställe, till dess ordningen för afverkningen
nästa gång hinner till samma trakt. Man måste
omsorgsfullt sörja för återväxten på de afverkade ställena antingen
genom att låta fröträd stå kvar eller genom att så frön
eller plantera unga plantor, som uppdragits i trädskolor.
Här och där kan man visserligen få se väl vårdade
skogar och vidsträckta skogsplanteringar, men, ty värr, träffar
man oftare på vanvårdade skogar och kala trakter, som
fordom varit skogbeväxta. Bland de för skogens återväxt
mest fördärfliga bruk är att på platsen, där skogen blifvit
borthuggen, eller på ödsliga backar, som äro beväxta med
ljung, tända eld på det kvarliggande riset eller på ljungen
för att få ett sparsamt gräsbete för får eller andra kreatur
på de afbrända ställena. Detta bete är af föga värde, men
stor skada åstadkommes därigenom, att matjorden delvis
förstöres och de på marken befintliga trädfröna och
trädplantorna förbrännas. I flera landskap, t. ex. Bohuslän och
Halland, hafva hushållningssällskapen gjort mycket för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
