Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 160. Falu koppargrufva (1. II; 2. IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orsaken härtill. Han fann då, att jorden, där bocken gått ,
fram, mångenstädes var röd. Detta var, säger sägnen,
första anledningen till Falu grufvas upptäckande. Att det
tillgått på detta sätt, är emellertid ingalunda en omöjlighet,
ty kismalmerna gå här flerstädes upp i dagen, där de lätt
vittra sönder genom luftens inverkan, och en skogsbrand
å denna plats förvandlar snart den vittrade malmen till
den vackraste rödfärg.
2.
Malmen, som brutits lös i grufvan, uppfordras med tillhjälp
af vattenhjul, hvilka hämta sin drifkraft från närliggande
sjöar. På särskilda s. k. skrädningsplatser invid eller i
närheten af själfva gruföppningarna, schakten, uppmätes därefter
först det uppfordrade berget, hvarefter det skrädes eller
skiljes i malm och gråberg. Det senare såsom ofyndigt nedslås
i de gamla, tomma stötarna i stället för att, såsom förr var
brukligt, upptornas i stora högar, s. k. varp, men malmen
afgår till rostarna och verkstäderna för att tillgodogöras.
Malmen forslas först till rostarna för att kallrostas,
hvarigenom den befrias från större delen af det däri
inmängda svaflet. För detta ändamål lägges den upp i gropar
med ett tunt lager af klufven ved samt öfvertäckes med
malmgrus, som fås vid malmskrädningen. Sedan påtändes
rosten, som får brinna i tre till fem veckor. Från denna
röstning härleder sig just den starkt svafvelluktande rök, som
i synnerhet förr besvärade stadsinvånarne. Den kallrostade
och fint krossade malmen rostas nu i en flamugn med
koksalt, hvarvid kopparföreningar (kopparsalter) bildas. Dessa
urlakas medelst samtidigt bildade och uppsamlade syror i
stora blyklädda sumpar, hvarefter kopparn utfälles ur
lösningen medelst järnskrot. Därefter renas, garas, kopparn
från främmande beståndsdelar genom förnyad smältning i
en flamugn samt gjutes slutligen i formar, olika för olika
ändamål, allt eftersom kopparn är ämnad för plåt-,
mässings- eller trådtillverkning.
Yid urlakningen vinnes i medeltal årligen omkring 500
tonn koppar samt äfven något silfver och guld, af det förra
omkring 400 kilogram, af det senare omkring 70 kilogram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
