Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 178. Lapparne (II)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Endast under vintervandringarna samt under juli och
augusti månader ägnas någon närmare vård åt renarna; under
den öfriga delen af året få de gå fria. De särskilda
hjordarna blanda sig därunder med hvarandra. Det blir
stundom ett besvärligt arbete att skilja dem åt, så att, när
tiden är inne för mjölkning och slaktning, hvar och en får
sina. För det ändamålet märker lappen sina renar genom
att klippa bitar ur deras öron.
När lappen kommer på obestånd, därför att vargen dödat
hans renar eller han förlorat dem af någon annan orsak, söker
han anställning som dräng hos någon förmögnare lapp eller
nybyggare. Lyckas han ej på detta sätt vinna sin utkomst,
griper han ofta till jakt och fiske såsom näringsfång.
Stundom har han väl några renar kvar, men, då han ej kan lefva
af deras af kastning, lämnar han dem i någon fjäll-lapps vård
mot en viss del af det, de under året afkastat. Han slår sig
ned vid stranden af någon sjö eller älf och idkar fiske om
sommaren och jakt om vintern. Fiskarlappar förekomma ej
till något större antal i vårt land. I de ryska och finska.
lappmarkerna åter äro de jämförelsevis talrika.
Lapparnes boningar kallas kåtor. De äro kägelformiga.
Somliga äro af trä och täckta med näfver; andra bestå af
pyramidformigt bredvid hvarandra ställda stänger af björk
eller tall, som äro täckta med tjockt vadmal för utestängande
af drag. Upptill äro kåtorna försedda med en öppning,
genom hvilken röken stiger upp från eldstaden, som har
sin plats midt i kåtan. Öfver eldstaden hänger ett par
kedjor, som i änden äro försedda med en krok. Vid
krokarna fästas kokkittlarna. Marken omkring och inuti kåtan
är betäckt med björk- eller granris. Öfver detta utbredas
renhudar, på hvilka man sitter och ligger. Träkåtorna äro
afsedda för att bebos en längre tid, de andra åter för
kortare uppehåll, ofta endast för att gifva erforderligt skydd
under en enda natt. En resande har skildrat sitt inträde
i en lappkåta på följande sätt: »Knappt hade jag lyft upp
tältdörren för att med böjd rygg träda därinom, förrän
hundarna visa sina skarpa tänder och skällande rusa på mig
med vreda blickar. Eld, hetta och rök slå mig i ansiktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
