Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 202. Nials saga af A. Ekermann (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«ade: »Låtom oss nu se till, livad de ämna göra! Mig synes,
som kunde vi aldrig få makt med dem, så länge de stå
utanför.» Nial sporde sina män, om de kunde se, huru
mycket folk Flose hade. »Med många och dristiga karlar
komma de», sade Skarpheden, »men de hejda sig dock nu,
ty de mena, att det skall gå dem illa, om de angripa oss
här ute.» Nial ville dock, att hans män skulle gå in.
»Husen här äro starka», sade han, »och de skola nog stå
•emot ett anfall.» Skarpheden genmälde, att de anfallande
-ej skulle sky att sätta eld på huset, om de ej såge något
.annat råd, »och jag har icke lust», sade han, »att låta
inne-bränna mig som en räf i sin håla». Nial svarade: »Nu går
•det som ofta förr, att mina söner vilja råda och ej akta
mig. Det gjorden I ej, då I voren yngre, och då gick det
eder ock bättre.» Helge sade, att de borde foga sig efter
faderns vilja, emedan det skulle gagna dem bäst. Skarp
-heden svarade: »Ej är jag viss på det, ty han är nu nära
■döden. Men jag kan väl göra min fader till viljes och låta
mig innebränna med honom, ty jag rädes ej för att dö.» Därpå
lofvade han och Kåre hvaråndra, att de skulle hålla
tillsamman och ej skiljas men, om annorlunda vore dem
äm-nadt, den öfverlefvande hämnas den andres död.
De gingo därefter alla in och ställde sig innanför
dörren. »Nu äro de dödens», sade Flose, »efter de hafva
gått in. Låtom oss skynda dit bort och ställa oss så tätt
.samman som möjligt samt noga akta på, att ingen
undkommer, hvarken Kåre eller Nials söner, ty det varder
-vår bane.» De sammansvurna gingo nu fram och slogo en
ring omkring husen. I den strid, som genast uppstod, föll
en af Floses tappraste män och sårades andra. »Klart är»,
.sade då Flose, »att vi ej kunna få makt öfver dem med
vapen, utan hafva vi att välja mellan tvenne ting.
Antingen må vi draga hädan, men det varder vår bane; eller
må vi tända eld på husen och bränna dem inne, men det
dådet ådrager oss stort ansvar för Gud, då vi själf va äro
kristna män; och dock måste vi besluta oss för det sista.»
De redde nu till ett väldigt bål framför dörren.
Skarp-lieden sade: »I tänden upp eld, svenner, skall här kokas?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
