Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 202. Nials saga af A. Ekermann (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Dig skall man bära ut; du skall ej innebrännas.» »Du har
ju lofvat mig, mormor», svarade barnet, »att vi aldrig skulle
skiljas, så länge jag vill vara hos dig. Mycket bättre
synes det mig att dö med dig och Nial än att öfverlefva
er.» Nial och Bergtora lade sig nu på bädden med gossen
mellan sig. Därpå gjorde de korstecknet öfver sig och
honom samt befallde sina själar i Gruds hand. Hussvennen
tog huden efter en nyss slaktad oxe och bredde den enligt
Nials befallning öfver dem samt gick därpå ut.
Skarpheden, Grrim och Kåre grepo de nedfallande
bränderna i farten och slungade ut dem bland Floses män.
Dessa kastade spjut mot dem, men de grepo dem i luften
och kastade dem tillbaka ut. Detta vapenskifte varade en
stund. Då föllo stor bjälkarna ned från taket. Kåre och
Skarpheden sprungo till änden af huset. Där var en
tvärbjälke nedfallen. »Spring ut här!» sade Kåre. »Jag skall
stödja dig och strax komma efter.» »Nej», svarade
Skarpheden, »löp du förut! Jag följer.» Kåre grep då tag i en
lågande stock och slängde den ut från taket på de
nedanför stående, hvarefter han med håret och kläderna i ljus
låga störtade sig ned och löpte långs med röken. Då sade
en af dem, som stodo närmast: »Sprang där icke en man
ut från taket?» »Yisst icke», svarade en annan, »det var
Skarpheden, som kastade en brand ned på oss.» Kåre löpte,
tills han kom till en bäck; i den kastade han sig och släckte
sålunda elden. Därpå sprang han vidare till en grop och
hvilade sig där.
Skarpheden sprang upp på tvärbjälken efter Kåre, men
den brast under honom, och ett nytt försök att koinma upp
på taket lyckades lika illa. Han gick då fram långs
sidoväggen och kom till sin broder Grim. De togo hvarandras
händer och trampade ned elden; men, när de kommit midt
i huset, föll Grim död ned. Skarpheden gick då bort mot
änden af huset. Plötsligt vardt där ett väldigt brak.
Taket föll ned, och mellan det och gafvelväggen inklämdes
Skarpheden, så att han ej kunde röra sig.
Flose och hans män stannade kvar vid brandstället,
tills det dagats. Då kom en man, som sade sig heta Grer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
