Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 235. Slaget vid Breitenfeld efter A. Fryxell (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luckan, där fienden höll på att tränga igenom. Callenbach
föll vid första framryckningen, men ryttarne fortsatte
dock anfallet med lika ordning och med lika mod.
»Försvaren er, gossar!» ropade konungen, i det han vände sin
häst. »Jag skall strax sända er hjälp.» Han befallde Teufel
rida efter några regementen ur andra linjen. I samma
ögonblick kom en kula och krossade Teufel.
Då skyndade konungen själf öfver till andra linjen och
sände därifrån Hepburn med skottarne och sedan från högra
flygeln Soop med västgötarne till Horns undsättning.
Hjälpen kom ock i rätt tid för att möta den kringrännande
fienden. Hepburn medförde flera läderkanoner, dolda inuti
afdelningen. Vid Hepburns röst öppnades leden, och ett
mördande kulregn mötte de angripande med den
förskräckliga verkan, att hela rader af dem föllo till marken som
gräs för lien. Men Tillys krigare veko icke så lätt
tillbaka. Det blef en kamp på lif och död, man mot man, med
svärd och pik, med musköt och pistol, med kolf och kula.
Regementena blandades i ryslig förvirring. Röken och
dammet från den öfriga krigshären drefs af vinden nedåt vänstra
flygeln och insvepte slutligen alltsamman i så tjocka moln,
att vän knappt kunde skiljas från fiende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
