Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 242 B. Ytterligare angående lefnadssättet på sextonhundratalet efter C. Annerstedt (III) - 243. Tåget öfver Bälten efter F. F. Carlson (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala universitet, stiga upp klockan fyra. Under sin första
regeringstid skall Kristina hafva haft samma vana.
Ämbetsverken öppnades klockan sex. Vid Karl IX:s hof åt man
middag mellan tio och elfva och kvällsvard mellan fyra och
fem. Ännu vid midten af sextonhundratalet åto de förnäma
middag klockan elfva förmiddagen.
Samfärdsmedlen voro föga utvecklade. Stora voro ock
i vårt land hindren för anläggandet af vägar. Väldiga
skogar betäckte nämligen landets yta, och kärr och
sten-bunden mark funnos i öfverflöd. Så ägde t. ex. Tiveden, som
skiljer Svealand från Götaland, en bredd af tio mil och
kräfde vid denna tid tio dagar för att genomfaras. Först
i Karl XI:s tid blef vägen öfver skogen farbar för vagnar.
I allmänhet voro den tidens vägar föga annat än ridvägar,
som vanligen följde de ursprungliga stigarna, och som
därför slingrade sig backe upp och backe ned. Under Gustaf
II Adolf och sedan under förmyndarregeringen arbetade
man kraftigt på anläggandet af ordentliga vägar.
Gemen-ligen färdades man till häst, men, när vinterns is och snö
slogo brygga öfver vattnen och öppnade vägar öfver allt,
använde man släddon, och då kunde man resa snabbt.
Herrskapsvagnar voro i början af århundradet sällsynta,
men efter dess midt fanns redan ett stort antal sådana.
Rikskanslern Axel Oxenstierna klagar, att i hans ungdom
kunde en ärlig släkt vara belåten med gångare och sadel,
men att numera hvar och en måste hafva hästar och vagn.
Folkskolor funnos ännu endast undantagsvis. I
åtskilliga församlingar gaf klockaren en tarflig undervisning
i att läsa, möjligen äfven i att skrifva och räkna. Kyrkan
var allmogens egentliga skola och bibeln med katekesen
därför enda grunden för dess bokliga bildning.
243. Tåget öfver Bälten 1658.
1.
Konung Karl X, hvilken under sitt krig mot Polen i
början hade haft en nästan sagolik framgång, fick snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
