Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 255. Jonas Alströmer (IV) - 256. Karl von Linné efter T. M. Fries (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjänst har Alström gjort fäderneslandet genom införande
af potatisplantan. Därjämte sökte han göra tobaken till
en svensk växt. Alströms stora förtjänster om
fäderneslandet blefvo icke obelönade. Flera utmärkelser kommo
honom till del. Bland annat upphöjdes han i adligt stånd,
hvarvid han antog namnet Alströmer.
I sitt umgänge var Alströmer en godmodig och vänlig
man. Mot sina många underhafvande var han en fader,
snarare för eftergifven än för sträng. Hans bord stod öppet
för alla resande, och det var honom ett nöje att ledsaga
dem i verkstäderna.
Han älskade varmt sitt fosterland, och hans lifliga
önskan var att kunna uträtta något till dess gagn. Med seg
ihärdighet genomdref han sina planer. Rådde någon honom
att afstå från ett beslut, därför att dess genomförande mötte
så många svårigheter, svarade han med det gamla
ordspråket: »Kärran går väl, fast den knarrar.»
Man har sagt, att Alströmer splittrade sina krafter
på för många företag, att han själf ej tillräckligt
öfver-vakade arbetet i sina verkstäder, och att härigenom hans
anläggningar ej blefvo så vinstgifvande, som de annars skulle
hafva blifvit. Detta må vara sant, men onekligt är, att
Alströmer kraftigt bidragit till de svenska näringarnas
utveckling. Därför bör hans namn ihågkommas med tacksamhet.
Grenom måttlighet och mycken kroppsrörelse behöll
Alströmer god hälsa intill sena ålderdomen. Han dog
år 1761 vid sjuttiosex års ålder.
256. Karl von Linné.
1.
I en af södra Smålands vackraste trakter ligger
Sten-brohults socken med komministersbostället Råshult. Där
föddes i en ringa och oansenlig byggnad den 23 maj 1707
en gosse, som i dopet erhöll namnet Karl. Fadern, dåvarande
komministern, sedermera kyrkoherden i församlingen,
Nikolaus Linnseus, som var en stor älskare af blommor, hade å
sitt boställe anlagt en för den tiden betydande trädgård. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
