Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 257. Gustaf III och statshvälfningen 1772 efter T. Knös m. fl. (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Först ville han vinna sitt mål på fredlig väg. Därför
sökte han åstadkomma en förening mellan partierna. De
flesta svenskar hälsade väl med glädje konungens försök
att återställa enigheten, men riksdagsmän, som fortfarande
ville rikta sig med främmande staters penningar, eller som
voro förblindade af partinit, ville ej gå in på konungens
förslag. Detta mötte ock starkt motstånd af utländska
makter, i synnerhet af Ryssland. Där regerade nu den
härsklystna kejsarinnan Katarina II. Hela hennes
sträf-van gick ut på att höja Ryssland på grannarnes
bekostnad till Europas mäktigaste stat. För det ändamålet ville
hon underlägga sig Polen och Sverige.
I Polen rasade på den tiden partistriderna ännu
häftigare än i vårt land. Ryssland och Preussen drefvo sitt
spel med mutor och ränker ännu värre i Polen än i Sverige.
Slutligen ansågo grannstaterna tiden vara inne att sätta
sina planer i verket och delade sinsemellan en stor del af
Polen. Samma öde hotade äfven Sverige, om där finge
fortgå såsom dittills. Både Ryssland, Preussen och
Danmark hade förbundit sig att med vapenmakt hindra hvarje
väsentlig ändring i Sveriges olyckliga styrelsesätt.
Under det konungen på den riksdag, som sammanträdt
kort efter hans hemkomst, förgäfves försökte att genom
försonlighet och mildhet åstadkomma endräkt, umgicks han
redan med tanken att i värsta fall med våld förändra
regeringssättet. Den konungaförsäkran, som ändtligen
framlämnades till hans underskrift, sedan man tvistat om den
ett halft år, skref han under utan att läsa den. Men äfven
sedan fortgingo partistriderna bittrare än någonsin.
Mössorna kommo åter till makten och påtvingade konungen
en ny rådkammare. De nya rådsherrarne voro beroende af
Ryssland och lydde hvarje vink från det ryska sändebudet.
De ledande bland ständerna sågo mest på enskilda fördelar.
Under sådana förhållanden fattade Gustaf det
afgö-rande beslutet. Han ville genomföra en statshvälfning
såsom sista utvägen att rädda fäderneslandet. En plan
därtill var uppgjord af öfversten Jakob Magnus Sprengtporten.
Denne begaf sig till Finland och höjde där upprorsfanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
