Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 262. Sveriges grundlagar (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
användas, hvilket kallas, att riksdagen uppgör
statsregle-ringen. Stanna kamrarna i olika beslut angående
hithörande saker, skall gemensam omröstning ske enligt
riksdagsordningen.
Riksbanken och riksgäldskontoret lyda under riksdagens
styrelse, och, när kamrarna stanna i olika beslut rörande
dem, anställes äfven gemensam omröstning. Förändringar i
rikets mynt kunna af konungen företagas endast med
riksdagens bifall.
Allmän civillag och kriminallag stiftas af riksdagen
och konungen gemensamt. För kyrkolags giltighet fordras
dessutom samtycke af allmänt kyrkomöte. Angående lagar
och författningar, som röra rikets allmänna hushållning och
grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, kan
riksdagen endast uttala föreställningar och önskningar hos
konungen, men konungen äger ensam att besluta. Konungen
har dock rätt att låta riksdagen gemensamt med sig afgöra
äfven sådana frågor.
Riksdagen får icke i andra fall än de, som grundlagarna
bokstafligen föreskrifva, behandla frågor om ämbets- och
tjänstemäns till- och afsättande, regerings- och
domare-makternas beslut, enskilda medborgares och föreningars
förhållanden eller verkställigheten af lag och författning.
Regeringsformen innehåller äfven bestämmelser
angående kontroll och tillsyn öfver ämbetsmännen och deras
verksamhet genom en af hvarje lagtima riksdag vald
justitieombudsman, angående tillsättande hvart tredje år af en
nämnd, som äger att döma, huruvida högsta domstolens
ledamöter gjort sig förtjänta att i sitt viktiga kall
bibehållas, om konstitutionsutskottets granskning af
statsrådsprotokollen, samt huru dömas skall, när anklagelser
framställas genom förenämnda myndigheter.
Slutligen påbjuder regeringsformen skydd och frid åt
riksdagsmän, under det de utöfva sitt kall, förbjuder
ämbetsmän att med sin ämbetsmyndighet obehörigen inverka vid
riksdagsmannaval samt bestämmer till sist, att riksståndens
privilegier, förmåner, rättigheter och friheter skola
fortfarande gälla utom den stånden förut tillkommande repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
