Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 269 A. Jöns Jakob Berzelius (F) - 269 B. Minnen från 1820-talet efter Jonas Stolt (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot slutet af 1847 träffades Berzelius af ett slaganfall,
som bröt lians krafter. Efter långvarigt lidande afsomnade
han lugnt och stilla den 7 augusti 1848. På Solna
grift-gård nära Stockholm hvilar hans stoft.
Efter Berzelius död utsände vetenskapsakademien en
uppmaning till svenska allmänheten att lämna bidrag till en
minnesvård åt den frejdade mannen. Uppmaningen vann
allmän anklang, och bildstoden, utförd af Qvarnström,
pryder nu i hufvudstaden den park, som bär Berzelius namn.
269 B. Minnen från 1820-talet.
På 1820-talet funnos många gamla, som icke kunde läsa
i bok. Några böner och verser, som de kunde läsa upp, hade
de lärt utantill af sina föräldrar. Ännu på 1830-talet funnos
många, som ej kunde läsa, och som därför ej blifvit
konfirmerade. Nu började dock skolor allt mer och mer inrättas.
Jag vill också nämna något om min egen skola. Då
jag 1819 fyllde sju år, kunde jag läsa obehindradt i hvilken
bok som helst. Därjämte kunde jag katekesen utantill.
Då fick jag lust att lära mig skrifva. Men min far tycktes
ej vara benägen att låta mig lära det. Han sade, att det
tjänar till ingenting för oss arbetare. Men jag var
enträgen. Af en man, som samlade lump till pappersbruken,
köpte min far mig ändtligen ett ark papper och skaffade
mig litet bläck från apoteket. Nu skref Maja Stina
Ringberg och sedan Nils Ringberg för mig alfabeten. Jag skref
därefter mellan raderna, så länge det fanns rum för en
bok-staf, och, när jag kunde komma öfver en papperslapp, gjorde
jag på samma sätt. Vintern 1821 kom till vår socken en
sjöartillerist och höll barnskola. Då fick jag sex ark
papper på en gång. Under middagsrasten i skolan gick jag
till artilleristen och fick förskrift. Men papperet tog slut,
och artilleristen gick till sitt regemente i Karlskrona. Nu
var min skolgång slut för alltid.
Sedan hörde jag talas om räknekonsten och såg någon
sätta upp siffror. Jag tänkte mycket på hur detta gick
till. Men så kom Petter Samuelsson till min by och bru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
