Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 273. John Ericsson af E. Beckman (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Platen, personligen anställde vid dess byggande. Den, som
året 1816 gjorde ett besök vid de då pågående arbetena,
möttes af en mycket egendomlig syn: en tretton års gosse,
som utförde mätningar för kanalverket, och som var så
liten till växten, att han måste stiga upp på en stol för
att kunna se genom afvägningsinstrumentet. Ännu mer
förvånad blef främlingen, när han fann, att den lille
landt-mätaren ledde utstakningsarbetet för en arbetsstyrka på
icke mindre än sex hundra man.
Men, om detta var en allt annat än vanlig syn, så var
den unge nivellören icke heller en vanlig gosse. Han bar
namnet John Ericsson.
John Ericssons vagga hade stått i ett bland Sveriges
vackraste landskap, Värmland. Det heter om Värmland, att
»järnet där först bröt bygd». Det har sedan urminnes tid
fostrat en kraftig bergsmannaätt. Bergsman var också Johns
fader. Han hette Olof Ericsson. Moderns namn var Sofia
Yngström. De voro bosatta vid Långbanshyttan norr om
Persbergs grufvor. Där föddes 1803 åt de dugliga och
arbetsamma föräldrarne det barn, som genom sina uppfinningar
skulle göra det enkla namnet kändt och äradt på båda
sidor om ett världshaf.
Redan som liten gosse visade John klart, hvart hågen
låg. Nioårig förfärdigade han med endast knif och borr
ett litet sågverk, som drefs med vattenkraft. Det var ett
mästerverk i sitt slag. I en fyrkantig ram af trä hade
den lille sågbyggaren inpassat en klockfjäder, hvilken han
förvandlat till ett sågblad med tillhjälp af en fil, lånad
från en smed i grannskapet. Axeln var gjuten af en
sönd-rig tennsked. I öfrigt var maskineriet helt och hållet af
trä. Allt var fint och putsadt, och ingenting saknades,
icke ens bädden för att med kedjor draga timret ur vattnet
upp i såghuset.
Följande år förfärdigade han modellen till en pump för
att pumpa vatten ur grufvor. Till drifkraft begagnade han
vinden ungefär som vid en väderkvarn.
Mycket tidigt började han också utföra kartor och
ritningar till maskiner. Ritbestick ägde han emellertid ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
