Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde afdelningen - 305 B. *Religiös sång af E. D. Björck - 306. *Hvar finns det landet? af G. Wennerberg - 307. *I morgon af C. D. af Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sall är han, dar fram han vandrar
ödmjuk, kärleksfull och blid
och Guds rådslut icke klandrar
men förbidar hjälpens tid.
Säll är han, när sina bröder
han med vänlig hand är när,
räddar, tröstar, understöder,
medan Gud hans styrka är.
Säll är han, ty sist, när striden
lyktas i en evig ro,
hos sin Gud i himlafriden
trygg och salig får han bo.
Synd ej mer hans hjärta sårar,
sorg ej mer slår blicken ner.
Den, som torkar alla tårar,
han med klarnadt öga ser.
306. Hvar finns det landet?
Hvar finns det landet, där i ljuflig ro
sällhetens sköna blommor gro?
Finns väl på jorden detta land, mån tro?
O, huru godt att där få bo!
Ack, jo, hvarhelst i vida världen bo
mänskor, som älska, hoppas, tro,
där finns det landet, där i ljuflig ro
sällhetens sköna blommor gro.
307. I
Håll ut, håll ut i tålamod,
och aldrig svik din fana,
ty genom eld och vattenflod
du måste väg dig bana.
Din åsikts maning akta mer
än världens vrånga domar!
I natt ett ösregn strömmar ner,
i morgon ängen blommar.
Om styfsint mängden nämner
den,
hvars kraft ej hån kan rubba,
o, vet, att ljusets riddersmän
skall trofastheten dubba.
För huggormstand och lejongap
ej hjälten fruktan äger,
i natt har kamp vårt ridderskap,
i morgon fä vi seger.
Om, tyngst af allt, du
miss-känns ock
af dem, du älskar mycket,
morgon.
så följ din Herres bud ändock
och ej det egna tycket!
I natt vi gå med pilgrimsstaf,
i morgon palmen vinnes;
i natt är färd på stormigt haf,
i morgon hamnen hinnes.
När allt ditt verk förvrids ibland
och lömskt förtalet sprides,
hvad mer, om blott ur kämpens
hand
ej ljusets klinga vrides?
I natt du nås af ilskans agg,
i morgon högtid firas;
i natt dig sårar tornets tagg,
i morgon rosor viras.
När mycket ensam här du* är
och öfvergifven blifver,
en stor, osynlig andehär
dig likafullt omgifver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
