Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde afdelningen - 316. *Guds lof af J. O. Vallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring berg och dal och sjö och strand
strömma från himmelen neder.
Skyhög du reser Libanons ceder,
och örnarna trygga
dess grenar bebo.
Vällukt från Hermons cypresser du breder,
där hägrarna bygga
sitt näste i ro.
Karmel du bjuder bland åskor sig lyfta,
och djupt i dess klyfta
gasellerna fly,
medan kring Saron till grönska och gröda
välsignelser flöda
på sommarens sky.
Solen går ner.
En dag är förliden,
den kommer ej mer.
De vaksamma djur
i skogarnas iden
nu draga därur.
Med girigt behof,
se, parden framlj ungar
och aktar på rof.
Med rytande mod
gå lejonets ungar
att dricka dess blod.
Solen går opp.
De fly, de fly till skogens mörka vrår,
och mänskan med förnyadt hopp
utur sin hydda går,
med munter flit i jordens mull
sitt korn hon lägger ner
och blickar upp förtröstansfull
till dig, som växten ger.
O, du, som var, o, du, som är och varar,
o, Evige, hur högt, hur skönt, hur tusenfaldt
din vishet, nåd och kraft i allt
all jorden häpnadsfull förklarar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
