Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 320. Trondhjem efter N. Arfvidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det, som man vet, blott innehar tredje rummet bland
Norges städer. Landet omkring är ovanligt bördigt och
öfverströdt med täcka landställen, bland hvilka några täfla
med de vackrare kring Stockholm.
Staden ligger lågt vid hafsbrynet men har en utmärkt
vacker belägenhet. I öster och väster omgifves den af
tvenne branta höjder, från hvilka man har den härligaste
utsikt öfver staden och dess sköna omgifning. I norr ser
man den med skepp rikt försedda hamnen, den midtför i
fjorden liggande fästningen Munkholmen och de snöbetäckta
bergen på stranden midt öfver. I söder utbreder sig det
rika landskap, hvilket, så långt ögat når, omgifver
Nid-älfven, som, lik ett glänsande silfverband, kröker sig genom
den grönskande mattan. På spetsen af den östra höj den ligger
den nu raserade fästningen Kristianssten. Utsikten öfver
staden är vackrast från den västra höjden, det så kallade
Stenberget. Från detta berg ser man ända bort till Lade, hvars
uråldriga kyrka ännu förtjänar att besökas. Staden är endast
genom en smal landtunga i väster förenad med fasta landet.
Denna landtunga bildas därigenom, att Nidälfven mot väster
närmar sig hafsstranden men i närheten däraf kröker sig och
mynnar ut öster om staden, sedan den bågformigt lagt sig
som en infattning omkring ädelstenen i Norges krona.
Och så förtjänar det i sanning att kallas detta
vidt-besjungna Nidaros, där Olof Tryggvesson uppförde sin
kungaborg, och där han tre år före sitt försvinnande i det
ryktbara slaget vid Svolder lade första grunden till Norges
blifvande hufvudstad.
I tidpunkten af sin högsta glans, då dess rykte nådde
ända till Miklagård, som Konstantinopel kallades i forna
tider, har Trondhjem haft fjorton mer och mindre
praktfulla kyrkor och kloster. Man kan då döma till hvad det
öfriga varit, särdeles när man besinnar, att konungar och
drottningar, som nämnas bland de mest praktälskande i
Norden, här höllo sitt hof. Trondhjem var nämligen under
elfte och tolfte århundradena hufvudstad. Ännu är det den
stad, hvari Norges konung krönes. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
