Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 322. Ejdern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under det honorna rufva och utkläcka äggen, aflägsna
sig hannarna från boet och vistas bland de yttre skären.
»De vilja», säga skärgårdsboarne, »icke blifva störda af de
nykläckta ungarnas pladder.»
När ejdern lägger sitt näste i någon liten urholkning
på de branta bergens sidor, hafva fågeljägarne ett svårt
arbete. De måste under klättrandet taga sig väl till vara för
att göra ett enda felsteg, ty ett sådant kostar ej sällan den
djärfve ägg- och dunsamlaren lifvet.
Då denne skall begifva sig utför någon brant klippa,
fäster han därofvanpå en säker lina, som han bundit
omkring lifvet, och hvilken med starka band hålles tätt sluten
intill bröstet. Hans ben och armar äro således fria, och i
händerna håller han den så kallade fågelstången, hvars ena
ände är försedd med en järnspik, den andra med en håf.
Sålunda utrustad halar han sig nedför klippan från afsats
till afsats. Utan fruktan och utan att besväras af svindel
sväfvar den djärfve mellan himmel och jord eller, rättare
sagdt, mellan himmel och haf, ty det är just på de mot hafvet
stupande klipporna, som ejdergässen helst bygga. Med händer
och fötter samt äfven med den järnskodda stången måste han
arbeta sig förbi utskjutande klippkanter. Ofta befinna sig
de hålor, där nästena ligga, tätt under ett sådant utsprång;
då måste han försätta sig i en svängande rörelse för att
komma in i öppningen. Har han fått fotfäste på en afsats,
plägar han göra sig fri från linan och binda den vid någon
sten, på det att han må vara mera ledig och obehindrad i
sina rörelser. När han fyllt den medförda säcken med dun
och fickorna med ägg, anträder han återvägen vanligtvis
understödd af personer uppe på berget. Sedan säcken och
fickorna äro tömda, begifver han sig åter ned och fortfar
sålunda, till dess alla fågelbona blifvit skattade.
När klippan är så beskaffad, att jaktfärden ej kan
företagas ofvanifrån, söker man klättra upp från dess fot. I
detta fall följas alltid två män åt, och den ene understöder
nedifrån den andre, tills denne kommit på någon afsats, då
han i sin ordning medelst ett tåg hjälper kamraten upp,
och så går det afsats efter afsats. Nedstigandet sker med
Läsebok för folkskolan. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
