Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 343 A. Alperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alperna kallas den liöga bergmur, som skiljer Tyskland
från Italien. De börja vid Medelhafvet mellan Frankrike
och Italien och draga sig halfmånformigt genom Savojen,
Piemonte, Lombardiet, Schweiz, Tyrolen, Salzburg,
Steier-mark, Kärnthen och Krain ända in i Turkiet. Med sina stora
sidogrenar betäcka Alperna en yta af omkring 5,000
kvadratmil.
En ej ringa del af Alperna sträcker sig högt upp öfver
molnen. Till och med under den hetaste sommaren kasta
deras spetsar, som äro täckta med is och snö, ett glänsande
skimmer rundt omkring sig. Häraf har berget fått sitt
namn. Det kallades nämligen i äldre tider Albia, d. v. s.
»Hvita bergen». Upp öfver Alpernas öfriga toppar reser sig
Mont Blanc, som tillika är den högsta bergstoppen i Europa.
Den höjer sig 4,800 m. öfver hafvets yta. Af de öfriga höga
topparna äro Monte Rosa, Finsteraarhorn, Jungfrau, S:t
Gotthard, Ortler och Grossglockner de förnämsta. Riktar
man från afstånd blicken på en af de höga bergstopparna,
synes den hvarken så hög eller så långt aflägsen, som den
verkligen är. När man står vid bergets fot, tror man
nämligen, att man lätt skulle kunna komma upp på toppen,
och, äfven om man är på tämligen långt afstånd från den,
tycker man, att man skulle kunna träffa den med en sten.
Men, börjar man vandringen uppför berget, eller företager
man sig att gå fram till det, skall man få en annan mening
både om dess höjd och afstånd.
At söder stupa Alperna merendels tämligen brant, men
åt norr sänka de sig småningom. Här finnas många höjder,
som äro måttligt höga, och på hvilka man kan lätt komma
upp; där utbreda sig ock behagliga dalar, som äro rika på
värdefulla alster. Man får sålunda ej tänka, att det finnes
endast snö och is, där Alperna stryka fram, och att deras
dalar äro allt igenom ofruktbara. Nej, dalarna äro till största
delen väl odlade; i många af dem, särdeles i sådana, som
vetta åt söder, trifvas de härligaste sy dfrukter: fikon,
kastanjer, citroner och apelsiner. Nästan alla dalarna äro tätt
%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
