Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 343 A. Alperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befolkade. Där ligger stad vid stad, by vid by. Det råder
ett rörligt lif i de flitiga handtverkarnes verkstäder, i
fabriker, på åkrar och ängar, i frnkt- och vinträdgårdar.
Åkrarna gå tämligen högt upp på bergen, men på slätter,
som ligga 1,000 m. högt, trifves ej mer någon säd.
Har man sädesgränsen bakom sig, kommer man in i
tjocka skogar med vackra gröna löfträd. Längre npp resa
sig mot höjden väldiga granar, tallar och andra barrträd.
Öfver en höjd af 1,600 m. förekomma ej några frodiga,
storväxta träd. Här är trädgränsen. Berg af denna höjd kallas
föralper.
Uppöfver den egentliga trädgränsen förekomma endast
dvärgartade träd och bärbuskar, och mossor och lafvar
betäcka marken. Man ser vilda klippmassor ligga i virrvarr
om hvarandra, och bergspetsar i de mest besynnerliga former
resa sig på alla sidor. Öfver allt råder dödsstillhet; till och
med vindarna låta ej höra sina andedrag. Endast en
lammgams eller en örns väldiga vingslag af bryta stundom den
högtidliga stillheten, eller störtar här och där en brusande
bergström ned i det gapande djupet. Under sig ser man
rysliga klyftor och vilda afgrunder, understundom stora
klippkittlar, som äro fyllda med vatten och se ut som sjöar.
En liten sträcka högre upp blir det åter lefvande i
naturen. Erodigt gräs och kraftiga foderörter med praktfulla
blommor betäcka marken med den skönaste matta. Det är
den gröna alpen, som i Tyrolen ock kallas Alm. Här beta
under de få sommarmånaderna alpherdarne sina talrika ko-r
får- och gethjordar. Herdarne bo därunder i fäbodstugor
och bereda schweizerost af den utmärkta mjölken. Här uppe
har man de vackraste utsikter öfver hela bergstrakten. På
en höjd af 2,000 m. upphör all växtlighet. Då är man vid
snögränsen.
Berg af denna art kallar man mellanalper. De, som gå
ännu högre, bära namnet högalper. När man kommit öfver
snögränsen och riktar blicken uppåt, ser man intet annat
än oöfverskådliga snö- och isfält (gletscher). Här är ständig
vinter. Endast enskilda klippspetsar, som äro mycket branta
och hafva glatta sidor, äro kala, enär någon snö ej kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
