Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 349. Drag ur lifvet i Italien efter M. E. Anholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som väcka nordbons förvåning, berättar en resande följande
händelse: »Tidigt en morgon kom jag gående i närheten af
stora torget i Perugia, den vackra hufvudstaden i den
italienska provinsen Umbria. Plötsligt hörde jag musik af
biåsinstrument. Nyfiken skyndade jag till torget för att se,
hvad som var på färde. Halfva torget var fullt af
människor, hvilka alla strömmade åt samma håll. Jag följde
med strömmen och fick snart syn på en rikt förgylld
täckvagn. Denna drogs af fem präktiga helsvarta hästar, som
buro gröna silkesnät, liknande våra slädnät. Kusken och
betjänten samt fyra musikanter, som sutto ofvanpå taket,
voro klädda i gröna och röda betjäntdräkter. De fyra
musikanterna blåste af alla krafter i sina instrument. Betjänten
höll just på att spänna ett tälttak öfver vagnen till skydd
mot solen.
Efter en stund tystnade musiken. Betjänten steg med
mycken värdighet ned från kuskbocken och öppnade bugande
vagnsdörren. En svartklädd herre med fint och behagligt
utseende gick ut ur vagnen och upp på kuskbocken, hvilken
bildade liksom ett rum för sig. Han började draga fram en
mängd lådor och framtog ur dem allehanda droppar, pulver
och piller samt utbjöd dessa åt allmänheten med stor
vältalighet och under många skämtsamma infall. »Det måste
vara en kvacksalfvare», tänkte jag, men till min förvåning
fick jag höra, att det var en riktigt examinerad läkare, en
berömd kirurg, som reste omkring på detta sätt och hade
mottagningar på öppen gata.
Nu kom ur folkhopen en man med ombundet hufvud.
Han hade tandvärk. Betjänten hjälpte upp honom på
kuskbocken. Sedan doktorn synat tanden, knäppte han på en
ringklocka; musiken spelade upp, och under tonerna af en
liflig marsch drogs tanden ut och kastades ned bland
åskå-darne. Den botade gick ned, och en annan sjuk hjälptes upp
till doktorn. Denne verkställde operationerna med stor
säkerhet, men hans färdighet att bruka tungan var ej mindre.
Den gick oupphörligt.
En stor mängd folk var inne i staden för att fira den
helige Laurentius fest (Laurentius var en kristen martyr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
