Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 351. Om vulkaner och jordbäfningar af K. H. Sohlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt längre ned under jordytan, kommer man snart till ett
djup, där temperaturen förblir oförändrad året om. Sålunda
råder i Paris på 27 meters djup alltjämt en temperatur
af 11,8 värmegrader. Nedom detta jordlager med
oföränderlig temperatur tilltager värmen mer ocli mer, så långt
erfarenheten sträcker sig.
Ännu kraftigare bevis för jordens inre glödhetta synas
enligt mångas åsikt s. k. vulkaner eller »eldsprutande» berg
lämna. I Europa finnas två stora vulkaniska områden,
nämligen Island och Italien med närliggande öar. Islands
vulkaner äro ej så mycket undersökta på grund af deras
otillgängliga och afskilda läge, men infödingarne berätta om de
förskräckliga utbrotten, att ända till fyrtio »eldsprutande»
kittelformiga håligheter eller s. k. kratrar kunna öppna sig
i samma berg. Tidt och ofta utkasta de då i luften stenar
och vulkanisk »aska» i oerhörd mängd, medan ett flytande,
hvitglödande ämne, lava, väller fram ur kratern och rinner
utefter bergets sidor samt förstör allt brännbart, som det
träffar på sin väg.
Ofvan den verksamma vulkanens topp hvilar beständigt
ett hvitt, starkt elektriskt moln af vattenånga. Denna
uppstiger i ofantliga blåsor ur bergets glödande innandöme. Där
har den varit instängd liksom i en ångkittel, tills den med
växande utvidgningskraft och under utslungande af
vulkanisk aska och stenar banade sig väg upp genom kraterns
botten. Den glödande lavan i kraterns inre kastar sitt sken
på detta ångmoln, hvarigenom det ser ut, som om berget
sprutade eld och lågor. Därtill kommer, att i verkligheten
ofta smältande eller glödande ämnen kastas upp.
Världsbekant är utbrottet år 79 e. K. af Vesuvius
i Italien. Ingen hade dessförinnan vetat, att detta berg
var en vulkan, och man hade i lugn och ro byggt städer
och byar vid dess fot. Men nästan utan några förebud
sprängdes hela toppen af berget i luften under
fruktansvärda explosioner. Ljusa dagen förvandlades på en gång
till midnattsmörker genom den oerhörda mängd af aska och
stenar, som slungades ut ur vulkanens nyöppnade krater och
vid sitt fall ihjälslog människor och djur samt begrof trakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
