Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 352. Från Jerusalem till Genesaret efter S. Manning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låter främlingen se och ana, hvad detta land måtte hafva
varit under sin välmaktstid. Oberäknadt jordmånens
fruktbarhet och lägets skönhet råder här en verksamhet och en
rörelse, som saknas annanstädes i det heliga landet. Till
följd af sitt gynnsamma läge vid stora vägen mellan kusten
och det inre landet har staden en betydlig handel. Dess
basarer äro till trängsel uppfyllda af bondfolk från den
kringliggande trakten samt af ryska, armeniska och grekiska
pilgrimer, som äro på väg till Jerusalem.
Från Nablus följer vägen till en början den trånga
dalen, men därpå stiger den uppåt utefter Ebals västra
utsprång. Så snart man uppnått bergåsens hjässa, utbreder
sig för ögat en bördig slätt. Här på en ofvantill afplattad
och i terrasser uppstigande höjd synas ruinerna efter staden
Augusta, uppbyggd af Herodes på samma plats, där Samaria,
hufvudstaden i Israels rike, fordom låg. Af denna stad
synas numera inga lämningar. Profetians ord: »Samaria
skall blifva öde», hafva gått i bokstaflig uppfyllelse.
Norr om Samaria grenar sig vägen. Den ena vägen
leder väster ut till slätten Saron genom flera bördiga dalar,
där man trots den glesa befolkningen och beduinernas
sköflingar ännu kan få se vackra hvete- och kornfält. Midt
i den yppiga grönskan ligga några eländiga byar, som bebos
af fellaher, som jordbrukarne i Syrien kallas. Dessa arma
bönder äro icke blott förtryckta af en hård och godtycklig
styrelse utan måste äfven ständigt vara beredda på att
försvara det lilla, de äga, mot plundringslystna beduiner,
hvilkas svarta tält man kan se på alla bergsluttningar.
Beduinerna förakta nämligen allt sträfsamt och regelbundet
arbete. De lefva af sina hjordar, med hvilka de flytta
omkring, samt af rof och plundring, hvarför också resande,
som färdas genom landet, till skydd mot deras anfall
vanligen sluta sig tillsamman eller resa under skydd af några
lejda beväpnade män.
Den andra vägen från Samarien till Gralileen leder
genom en trakt, som är synnerligen rik på minnesvärda
platser. Den löper nästan rakt i norr genom vackra dalar
eller öfver höjder, hvilka genom odling och omtänksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
