Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 385. Den stora folkvandringen och det västromerska rikets undergång efter J. G. af Geijerstam m. fl. - 386. Länsväsendet efter J. G. af Geijerstam m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Italien, där han anställde förfärliga härjningar. Därifrån
återvände han till Ungern, hvarest han kort därefter afled.
Hans väldiga rike sönderföll efter hans död. Hunnerna
trängdes tillbaka åt öster, och deras namn försvinner nr
historien.
Genom förenämnda händelser försvagades det
väst-romerska riket allt mer och mer. Germanska folk intogo
allt större delar af detsamma. Snart återstod för de
romerska kejsarne endast Italien att råda öfver, och äfven
här var deras makt så godt som ingen. Denna tillhörde
nämligen nästan helt och hållet anförarne för de legotrupper,
åt hvilka på den tiden Roms försvar var anförtrodt. Dessa
till- och afsatte kejsarne. Den siste af dessa hette Romulus
Augustus. När under hans korta regering de främmande
legotrupperna för sin räkning begärde en betydlig del af
Italiens jord och detta vägrades dem, gjorde deras anförare
Odovakar uppror, afsatte kejsaren och upphöjde sig själf
till konung öfver Italien. Detta skedde år 476 e. K. Sådant
slut fick det rike, som efter hufvudstaden Rom benämndes
det romerska, sedan det ägt bestånd i öfver 1200 år. Dess
område hade intagits af germanska folk, af hvilka de
förnämsta voro frankerna, hvilka så småningom bemäktigade
sig det nuvarande Frankrike, samt västgöterna, hvilka
bildade ett stort och mäktigt rike i Spanien.
386. Länsväsendet.
När germanerna intagit ett romerskt land, plägade de
dela det eröfrade landet så, att de själfva fingo större eller
mindre delar af detsamma, under det att den romerska
befolkningen fick behålla återstoden emot erläggande af
skatt. De gods, som den frie germanen sålunda bekom,
innehade han med full äganderätt utan annan förpliktelse
än till krigstjänst. Sådana egendomar voro ärftliga, så att
de efter en innehafvares död delades lika mellan hans
närmaste arfvingar.
Med tiden började ett annat slag af jordbesittning
uppstå. Yid den ursprungliga delningen af godsen hade konung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
