Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 392. Mårten Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het. Men i Gruds råd var annorlunda beslutadt. Luther
hade under vistelsen i Erfurt förvärfvat sig en vän, Alexius,
med hvilken han var ett hjärta och en själ. Denne blef
ihjälstucken af en fiende, och samtidigt slog blixten ned
tätt framför Luthers fötter. Djupt uppskakad af dessa
händelser beslutade Luther att från denna tid helt och
hållet ägna sitt lif åt Gruds tjänst. Kort därefter ingick
han som munk i augustinklostret i Erfurt.
Det första året i klostret blef för Luther en verklig
pröfningstid. Såsom nykommen måste han förrätta de lägsta
sysslor och ofta vandra omkring i staden med tiggarpåsen.
Han underkastade sig dock med mod och ståndaktighet både
försakelser och förnedring, ty han ville på allvar blifva en
from och gudfruktig munk. Men, huru noggrant han än
uppfyllde klosterreglerna, kunde han likväl icke finna frid
för sin själ. Af ansträngningarna blef han slutligen sjuk.
Därunder besöktes han bland andra af den fromme Staupitz.
Denne, som i Luther anade ett särskildt Gruds verktyg för
kyrkan, talade vänligt med honom och uppmanade honom
att taga tröst till sig af Kristi förtjänst. Sålunda fick
Luther i klostret börja reformationen med sig själf, i det
han öfvertygades om att en människa icke blifver salig
genom sina egna verk utan genom tron på Gruds nåd i
Kristus.
3.
Ar 1507 blef Luther prästvigd. Aret därpå blef han
genom Staupitz bemedling kallad till lärare vid en
nyinrättad högskola i Wittenberg. Här gjorde han sig snart
bemärkt genom sina föreläsningar öfver den heliga skrift.
I motsats till hvad som elj est var brukligt på den tiden
började Luther förklara det ena skriftstället med det andra,
h var igenom ett klarare ljus uppgick öfver bibelns innehåll.
Under en resa till Rom fick han med egna ögon se den
sedeslöshet, som härskade i påfvens egen hufvudstad, och genom
fortsatt forskande i den heliga skrift öfvertygades han om
att många af de katolska läromeningarna voro villfarelser.
Yid denna tid hade den praktälskande påfven Leo X
beviljat en allmän afiat för att därigenom erhålla penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
