Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 393. Det trettioåriga kriget - 394. Oliver Cromwell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då kom Sveriges konung Grustaf Adolf öfver till
Tyskland i spetsen för en fåtalig men tapper krigshär. Grenom
honom återfördes segern till protestanternas sida. Den ädle
konungen stupade midt under sitt segerlopp i striden för
sin tro, men svenskarne fortsatte äfven efter den store
konungens död kriget och tillkämpade sig flera härliga segrar.
Andtligen slöt kejsaren år 1648 i de västfaliska städerna
Osnabryck och Mynster en länge efterlängtad fred med
svenskarne och fransmännen, hvilka senare de sista åren
förenat sin härsmakt med svenskarnes. Frankrike erhöll i
freden det vackra Elsass, Sverige stora landsträckor i norra
Tyskland, och protestanterna i Tyskland, Holland och
Schweiz fingo rätt till fri utöfning af sin religion.
Tysk kejsare var vid denna tid Ferdinand den tredje.
394. Oliver Cromwell.
1.
Under det att Tyskland sönder slets af det trettioåriga
kriget, skakades England af svåra inhemska strider, hvilka
jämväl underblåstes af kyrklig oenighet.
Skottland, som vid sjuttonde århundradets början
förenades med England under samme konung, hade redan långt
förut omfattat den af schweiziske reformatorn Calvin
framställda så kallade reformerta trosbekännelsen. Det hade
äfven tillkämpat sig en friare kyrkoförfattning och försvarade
denna med stor ihärdighet. Denna kyrkoordning kallades
den presbyterianska, emedan församlingarna styrdes af sina
äldsta, hvilka gemensamt rådplägade och fattade beslut. I
Irland åter bibehöll den påfliga kyrkan fortfarande
öfver-väldet.
I England härskade den biskopliga kyrkan, som väl
hade skilt sig från beroendet af påfven i Rom och
omfattat en renad lära, men som dock bibehållit mycket af de
gamla yttre inrättningarna och kyrkobruken, hvilka för de
ifrigare protestanterna syntes såsom en styggelse. Äfven
i England anslöto sig väl många till de strängare åsikter
i religionen, som hyllades i Skottland; men dessa, de så
kallade puritanerna, förföljdes grymt af det härskande par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
