Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 400. Återupprättandet af det tyska kejsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk af preussiske ministern grefve Bismarck. De
sydtyska staterna in gingo väl icke ännu i förbundet men
förpliktade sig att i händelse af krig låta sina trupper förenas
med den nordtyska förbundshären och att ställa denna
under preussiske konungens befäl.
Napoleon III, fransmännens kejsare, såg afundsjukt på
de framgångar, Preussen tillkämpat sig. Han fruktade, att
hans land skulle förlora sitt inflytande och sin krigiska ära
genom Preussens stigande makt och Tysklands enhet. Då
inträffade, att spaniorerna erbjödo sin lediga konungatron åt
prins Leopold af Hohenzollern, som var en aflägsen släkting
till konungen af Preussen. »Häraf skulle följden blifva»,
sade fransmännen, »att deras land skulle komma mellan två
eldar.» Prinsen mottog ej spanska kronan, men Napoleon
var ej nöjd härmed utan fordrade, att Preussens konung,
Vilhelm I, skulle gå i god för att han icke heller i
framtiden komme att bära den. Då konung Vilhelm ej ville gå
in härpå, förklarade Napoleon krig (1870).
Napoleon hade missräknat sig både på Frankrikes och
fiendens styrka. Det franska krigsväsendet var mycket
bristfälligt. Franska hären var dåligt utrustad och saknade
dugligt öfverbefäl. Den tyska hären åter befann sig i det
yppersta skick och kommenderades af förträffliga anförare.
Den gamle konung Vilhelm begaf sig själf till
krigsskådeplatsen åtföljd af den utmärkte härföraren von Moltke,
hvilken egentligen ledde härens rörelser, och den store
statsmannen Bismarck.
Det krig, som nu började, är ett af de märkligaste,
som världshistorien har att omtala. Under sju månader
kämpade en million tyskar mot en million fransmän. Tjugo
fältslag och 150 träffningar ägde rum, och 26 befästa platser
intogos. Fransmännen, som tänkt göra en promenad till
Berlin, kunde knappt beträda Tysklands jord.
Efter den blodiga slaktningen vid Sedan tvingades den
franska hären, som var 132,000 man stark, att jämte sin
kejsare gifya sig fången. En annan fransk här, som
utgjordes af 150,000 utvalda, tappra soldater, hade förut
kastats tillbaka till Metz. Där hölls den instängd under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
