Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 11. Räknegåta - 12. *På jakt. Av Erland Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. Räknegåta.
En gosse sade en gång till sin bror: »I ett träd satt
femton sparvar. Då kom en jägare och sköt åtta av dem.
Kan du säga mig, huru många det var, som satt kvar ?» Utan
att betänka sig svarade den andre: »Sju.» »Nej», sade
den förste, »det blev ingen kvar.» — Begriper du det?
12. På jakt.
Lilla mamma, hon log, när vi tågade åstad.
— »Ni a alldeles tokiga nu med er jakt.
Kom tillbaka till middag, så blir jag så glad,
och som vanligt så tar sig väl hararna i akt.
Jag tror jakten blir skral.
Blås i hornet, Karl,
så att mamma kan höra, var ni finns!»
Och vi drogo in i skogen med dubbelbössor två
och en harskramla stor och ett skarpskyttegevär
och farfars gamla bössa, som förr var flintlås på,
och en hemmagjord revolver och ett salongsgevär
»Ack, vad skogen är sval!
Blås‘i hornet, Karl,
så att mamma ka’n höra, var vi finns!»
Och vi släppte vår hund, och vi skreko allihop,
och pappa var den värste att höja jägarrop.
Den hundraåra skogen stod undrande och tyst,
och utav villebrådet vi märkte ej ett knyst.
»Hej, i skog och dal!
Blås i hornet, Karl,
så att mamma kan höra, var vi finns!»
Nu bar det av som vanligt över stock och sten,
och när vi hunno torpet, var klockan elva ren.
Då sköto vi till måls, efter ingen hare kom.
och tingade oss kaffe och vände sedan om.
Det fanns intet val.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
