- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
140

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 45. Blommor i trädgården och blommor ute på marken. Efter Mathilda Langlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej drivas så. Det är blott särskilt odlade konvaljer, som duga
därtill. Men de drivna konvaljerna dofta ej så skönt som
de vilda.

* *

*



Nu skola vi tala litet om några sommarblommor. Av
dem är väl törnrosen den mest älskade. Det finns många
hundra olika sorter: röda, vita och gula, mörkare och
ljusare, mycket dubbla och helt enkla; men stammodern för
dem alla är den vilda rosen, den, som vi kalla nyponblomma.
I andra länder kallas den vildros, skogsros eller hedros.

Dessa vildrosor kunna bliva mycket gamla och stora,
om de komma i en jordmån, där de trivas. I Hildesheim, en
vacker gammal stad i Tyskland, finns ett sådant rosenträd,
som är allra minst 300 år gammalt. Det är ju ståtligt av en
törnrosbuske att hålla sig vid liv så länge. Den gamla stammen
är nu död, men roten lever och är så duktig, att rotskotten,
som skjutit upp från den, nu bekläda yttersidorna av koret
till den gamla domkyrkan, invid vars mur detta märkvärdiga
rosenträd står. Från att vara en liten enkel vildros, som för
flera hundra år sedan slog rot invid kyrkomuren, har den
vuxit upp till ett stort rosenträd, som varje sommar bildar
en blomstrande lövsal utanför korväggen. Det är
vildrosens tack för att den fått stå i fred där invid kyrkan.

Rosen kallas ofta blommornas drottning. Men mången
tycker, att den stora, vita liljan är lika kunglig med sina
glänsande, vita blommor av sex stora blad och sex långa,
guldgula eller röda ståndarknappar inuti kalken. Liljan
doftar härligt, men rosens vällukt är mera frisk. Det finns
också brandgula liljor samt vita liljor med röda, bruna
eller guldgula prickar på. En sorts liljor med
till-bakarullade, smala blomblad kallas kejsarkronor.

Nejlikorna och lövkojorna äro också mycket vackra och
välluktande blommor i våra trädgårdar. De finnas i en
mängd olika, fina färger och äro så tacksamma att odla.
Mot hösten prunka i trädgårdarna bland andra höstblommor
de granna astrarna, som lysa liksom stjärnor, även sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:39:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free