Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 73. Skyddsängeln. Av Zacharias Topelius - Andra äventyret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag heter Mylly Matti jag,
är mjölnare båd’ natt och dag...
Nej, det vill inte gå numera. (Kastar säcken av sig.)
Det är detsamma, jag har nu två raska pojkar, som snart ska
duga till mjölnardrängar. Det är nu tolv år, sedan jag fick
de vildbasarna, och två år därefter kom vår lilla beskedliga
Lisa till världen. Gud signe barnen! Smått har det varit
med maten ibland, och inte har pojkarna alltid haft goda
dagar, men det slarvar ju av. Kvarnen, hon snurrar sin jämna
gång och mal sin kaka åt mjölnaren med. I dag har jag litet
snask åt barnen (tar fram en knippa kringlor, som han burit
kring halsen), och så har jag en spegel åt mor, efter hennes
mössa brukar sitta lite på sned ibland. (Tar fram en
spegel och lägger den bredvid kringlorna på säcken.) Jag
undrar, vad pojkarna nu tar sig för. Hå hå ja, den, som nu
visste, vem av dem, som är prins! Men inte ett ord törs mor
och jag knysta om saken, så länge kung Froste är så
hiske-ligt arg. Hängas. . . spetsas. . . halshuggas! Jo, det vore
just vackert. Nej, jag tackar. Mylly Matti är inte så dum, att
han pratar huvudet av sig. (Går gnolande ut.)
Lisa (kommer in). Jag tyckte jag hörde fars röst.
(Blir varse säcken.) Nej, vad är det, som far hämtat med
sig från byn? Oj oj, en hel knippa kringlor! Och så goda
de ser ut!
Svarta anden (tittar fram). Lisa, tag dig en
kringla! Där är så många. Inte vet någon det.
Lisa (väger kringelknippan i handen). Om jag skulle
smaka på bara en endaste liten en?
Lisas ängel (viskar bakom henne). Lisa, Lisa, akta
dig, det är synd!
Lisa (lägger bort kringlorna). Hör, ängeln säger,
att det är synd. Fy, så dum jag kan vara! Nej, inte om
de var av klaraste socker. (Tar spegeln i handen.) Men
vad kan det vara? Aj, hjärtandes, nej, se på huru nätt det
ser ut! Och här ser jag mig själv i glaset!
Svarta anden. Titta, Lisa, vad du är vacker! Du
har så söta små blå ögon, och ditt bruna hår är så nätt benat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
