- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
397

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 102. Vättern och Visingsö. För Läseboken av Per Stolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Per Brahe brukade hålla präktiga julgillen för sina
talrika underhavande. Men han måste ha östgötar, västgötar och
smålänningar i skilda salar, ty de olika landskapens invånare
trivdes ej riktigt bra tillsammans. Med sina förnäma gäster
gick greve Per omkring till de olika salarna och åsåg
folklekarna. I första salen sporde en av gästerna, vilka som voro
där. En storväxt, frodig bonde svarade självbelåten: »Jag
är östgöte, Gud ske lov!» I nästa sal gjordes samma fråga.
Med en småslug glimt i ögonvrån svarade en av bönderna: »Yi
ä’ la västgötar lell, vill du veta’t.» I tredje salen var det en
liten mager man, som med hatten i hand och i ödmjak
ställning svarade: »Jo, vi ä’ smålänningar, Gud hjälpe!»

Under Per Brahes tid fullbordades Yisingsborgs slott
efter mer än 100-årigt arbete. Det var en praktfull borg,
omgiven av vallar och gravar och krönt av förgyllda
koppar-torn. Men dess lysande saga var snart all. Slottet användes
en tid efter greve Pers död till fängelse för ryska krigsfångar.
Troligen genom deras forvållande nedbrann vid jultiden
1718 den kanske stoltaste borgen från vår storhetstid. Nu
är det blott gräsbevuxna vallar och stenmassorna efter grusade
murar, som påminna om svunna glansdagar. I den en gång
så praktfulla riddarsalen, där dansen tråddes av ädelborna
fröknar och riddare, där växa ask och poppel. Och genom
de fönster, från vilka Sveriges på sin tid mäktigaste man
blickade ut över »sitt rike», flyga duvor och kajor ut och in. Men
vid stranden där nedanför sjunga Vätterns vågor sin sång nu
som förr.

* *

*



Res till Yisingsö om våren, då hela ön är en enda
trädgård av blommande körsbärsträd, då trasten sjunger om sin
kärlekslycka under skuggande gröna valv! Då tonar det i
ekskogen av tusen klockrena ljud, som strömma ur små darrande
strupar. Gå in i skogen, då solen just ämnar dala bakom
Väs-tergyllens blå höjdkammar, och du glömmer aldrig, vad du här
får uppleva. Du glömmer aldrig fågelsången i skogen, du
tycker dig höra naturens hjärta slå, du tycker dig vara långt
nere i Söderns nejder.

Ver Stolpe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:39:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free