Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 121. De bohuslänska fiskena. Efter Sven Ekman, A. H. Malm, Carl Ramberg m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av de övriga bohuslänska fiskena idkas stor sjö fisket
sommartiden väster om Jylland och Norge, ja, ända borta vid
Shetlandsöarna. Detta fiske bedrives medelst stora
tvåmasta-de kuttrar. En sådan kutter har vanligen nio man om bord.
Fisken fångas på ett slags starka långrevar, som kallas
bac-kor. De bestå av mer än milslånga linor, från vilka ända till
två tusen korta snören med var sin krok hänga ned. Till agn
brukas stycken av kolja eller annan mindre fisk. De
fisksorter, som storsjöfiskaren söker, äro huvudsakligen långa, torsk
och helgeflundra. Dessa bliva mycket stora där ute i öppna
havet.
Det är spännande nog att vara med i en sådan
fiskekutters roddbåt, när backan vevas ombord. Redan på flera
meters djup ser man i det klara vattnet, när det lyser av en
vit fiskbuk. Nästa ögonblick kan man urskilja, om det är
en långa, kolja eller torsk, en lubb, haj eller rocka eller
möjligtvis en helgeflundra. Är lyckan god, kan man få
upp ända till 25 tjog fiskar om dagen, men 10 tjog anses vara
en god fångst. Sedan fisken förts ombord på kuttern, rensas
och saltas den.
Backefisket är ej utan sina faror. Där ute på
fiskebankarna i Nordsjön finns ingen ö, bakom vilken man kan söka
lä för stormarna. Där är bara öppna havet. När stormen
rasar, har kuttern ingenting annat att göra än att »rida ut
den», ligga bi, tills det blir möjligt att börja arbetet igen.
Det behövs män — verkliga män, för att hålla ut där
borta på Nordsjön under de mörka, stormiga höstnätterna, när
täta blixtar för några ögonblick kasta ljus över de rasande
elementen och åskdundret tävlar med havets dån.
De små roddbåtarna ha mer än en gång blivit stjälpta
av brottsjöar, då folket i sin iver att rädda backorna gett
sig ut i för hårt väder. Tyngd av backorna, vinschen och
annat går då båten till bottnen, och männen, som ha svårt att
reda sig i styva oljekläder och tunga sjöstövlar, gå samma
väg, innan kuttern hunnit till hjälp.
Men vi återgå till kuttern. Sedan man legat ute på
fiskeplatsen 14 dagar eller så, har man saltat in kanske 70—
80 tjog fullm åliga långor samt lika mycket smålångor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
