- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
588

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 144. *På Mälaren. Ur »Stadsresan» av August Strindberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drunknar och tystas ihjäl av ångarnas vissling och ringning.

––––-Nu öppnar sig blånande fjärden.

Ångaren lovar åt lä, och vinden fläktar från sidan.

Där ser du mälarestrand i midsommars fullaste fägring.
Himmel och jord sig förmält; man skiljer dem knappt från

varandra.

Himlen är blå, men vattnet är blåare; skogsbrynet tonar
fjärran från fästets sky, och skyn ser ut som ett skogsbryn;
mitt mellan vatten och luft — man vet ej, vart de hör

hemma —

grönskande öar och skär, beklädda av ny spruckna lövträd.
Luften är ljum, icke het, är frisk, icke kall; och man rör sig
liksom i varma rum, där fönstren stå öppna mot solen.

Se nu, där rulla sig upp de fagraste tavlor i växling:
ömsom man skådar en strand med timmertallar i backen
eller en sandtäkt, besökt av välkända, halvöppna skutor,
ömsom de grönskande fält av råg och den guldgula senap,
madängen karger och våt med kålvass ner uti vattnet.

Här kommer fram vid ett näs ett tegelbruks lergråa längor.
Marken kuperas; och genast en kvarn han håller sig framme
att på sitt över fallshjul få en dusch av risslande bäcken.
Fjärden sig tränger ihop till ett sund, och en herregårdsbygg-

nad,

vit som den nysläckta kalk, på taket ett klocktorn med
flaggstång;

badhuset rosenderött vid ångbåtsbryggan är ankrat.
Trädgården följer i strand’, ett paradis fullt utav fruktträd,
icke förbjuden frukt och inga ormar i gräset;
stickelbärsbuskar i rad och hallonskogar stå täta. . .

Nu så är ståten förbi; den steniga alstranden följer:
alar och sten och stenar och al. En struttande ärla
kvittrar vid udden farväl. Nu går det rätt ut på fjärden.
Doppingar segla invid, en mås och en strykande kråka;
eljest där allting är dött på vida vattnet en timme.

Fjärran en ångbåtsrök förkunnar de odlade trakter;
kanske där ligger en stad, ett lustslott eller en herrgård.
Mälarn är riker på gods, ej blott på historiska minnen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:39:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free