Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 165. Sandvikens järnverk. För Läseboken av Gösta Ekelöf - 166. *Hyttkarlen. Av Jeanna Oterdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försök vid Edskens masugn i Gästrikland, och efter ihärdiga
ansträngningar fann han följande år det rätta sättet att
blåsa »bessemerstål».
När man den 18 juli 1858 företog blåsningiden nya
blås-ugn han konstruerat, visade det sig, att det så länge
eftersträvade målet var vunnet. Det hade lyckats att på kort
tid och för billigare pris direkt ur tackjärn framställa stål
i stora mängder.
Tack vare denna uppfinning gör man numera vanligen
allt järngods, som behöver vara hållfast, hårt och spänstigt,
av stål.
För att uppfinningen måtte bli fruktbärande för
uppfinnarens hembygd och fosterland, anlades
bessemer-verket vid Sandviken på den plats, där Gävle—Dala
järnväg berör östra delen av Storsjön i Gästrikland.
Gösta Ekelöf.
166. Hyttkarlen.
Han står i hyttan, kärv och lugn,
och väntar vid sin jätteugn,
svart ifrån huvud och till fot
av hyttans svarta sot.
Därute dånar brukets älv.
Han bidar tyst en annan älv,
en tusengradig, glödvit älv,
som han kan styra själv.
Han spränger tryggt i ugnens mur
och svaras av en gnisterskur,
ett åsklikt dån ur ugnens barm:
en vredgad jättes harm.
Men stolt i sjudhett majestät
nu nalkas bergens majestät,
det svenska järnets majestät.
Och han kan tygla det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
