Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 172. Bydalen. För Läseboken av Elly Westin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned till Dalarne, där han tolv år i rad firade julhelgen i
Falun och åt sin julaftonsmåltid ur medförd matsäck.
Mycket roligt kunde man nog få uppleva på de där resorna, men
i allmänhet voro de så lagom trevliga. Per Bertilsson kom
mycket väl ihåg, hur glad och tacksam han var, då han
fick slå sig till ro på sitt eget hemman samma år han gifte
sig. Sedan dess hade han sysslat med häst- och
boskapshan-del, samtidigt med att han skötte jordbruket. Och bra hade
det gått honom på alla sätt. Livet hade lärt honom, att även
mycket, som ser alldeles ogörligt ut, kan lyckas för den, som
bara inte förlorar modet. Det var den erfarenheten, som nu
styrkte honom i hans nya, djärva föresats.
Men hans frimodiga beslutsamhet berodde nog också på
all den vänliga uppmuntran, som turisterna hade givit honom.
Det var så mycket nytt och märkvärdigt han hade fått att
grubbla på, sedan han hade börjat att umgås med de där
människorna. Sin egen hembygd hade han lärt sig tycka om på
ett alldeles nytt sätt. Nog hade han alltid tyckt, att
Jämtland var ett vackert land, och på ingen annan plats än
häruppe i skogen bland fjällen ville han leva och dö. Men det,
tänkte han, kom sig väl helt naturligt därav, att han var född
och uppväxt just där. Med stolthet räknade han sig själv
som en äkta fjällkarl, ty otaliga fjällvandringar hade han
företagit, då han varit ute för att jaga eller för att handla med
lapparna eller vara med om deras stora, årliga renmarknader.
Men att gå upp på Drommen eller Väster fjället endast för
att njuta av fjällens skönhet och de vida utsikterna, det hade
han aldrig tänkt på.
Nu hade dessa främlingar kommit och lärt honom att se
fjällvärldens underbara naturskönhet. Han mindes första
gången det skett. En lärare från Sundsvall hade en dag
kom-mit vandrande till Bydalen med sex stycken skolpojkar i
sällskap. De lågo i en bod där och eldade ute på backen. Var
dag företogo de upptäcktsfärder än hit och än dit, och de
hade inte ord nog starka att uttrycka sin hänförelse över allt
det vackra och underbara de sågo. Den sundsvallsläraren var
den förste, som påpekat, vilken präktig turistort Bydalen
kunde bli. Sedan dess hade de kommit, den ena skaran efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
