Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 200. Träskfolket. Efter Eric von Rosen och Otto Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag fortfar emellertid att vifta med mina pärlor, och
efter en halvtimmes spännande och tålamodsprövande
väntan stöter en lång smal kanot ut. I aktern står en yngling
och skjuter farkosten skickligt fram genom det dyiga
vattnet med tillhjälp av ett långt, grovt papyrusrör.
Det oändliga träsket med sina papyrusruggar och sina
praktfulla, i nästan alla upptänkliga färger skiftande
näckrosor, de i fjärran skymtande små gräshyddorna, bebodda
av ett så gott som okänt folk, den smäckra kanoten, som
ljudlöst kommer framglidande genom säven — allt bildar
en så egendomlig och främmande tavla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
