Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje avdelningen
- 200. Träskfolket. Efter Eric von Rosen och Otto Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träsken, och med vilka människorna utkämpa strider på
liv ocli död.
Liksom många andra vilda folk förstå dessa människor
att förgifta vattnet i träsken, så att fiskarna bedövas och
flyta upp. Jag var med om ett sådant fiskafänge, då vi
på tre kvart fingo etthundra nitton fiskar. Det gift, som
begagnas till fiskarnas bedövning, beredes av en
ärtlik-nande växt, som träskborna tillbyta sig från ett grannfolk.
Senare gjorde författaren flera besök i byarna längre
inåt träsket och lärde allt bättre känna dessa egendomliga
människor, som nöjda och belåtna leva sitt fuktiga liv.
* *
*
Det afrikanska träskfolket har särskilt intresse för oss,
därför att, egendomligt nog, inom vårt land funnits
människor, som fört ett liknande liv.
När man för några år sedan skulle draga fram
täckdiken genom en åker nära Alvastra, hittade man
åtskilliga föremål från stenåldern. Åkern hade ursprungligen
varit en del av den stora torvmosse, som sträcker sig
i sydvästlig riktning från sjön Tåkern. Åkermyllan vilar
på ett metertjockt lager av kärrtorv. Under detta finns
ett tunnare lager av vågrätt liggande stockar samt ris och
barkstycken. I detta lager hittade man diverse
avfalls-ämnen, rester av husgeråd samt redskap och vapen av sten.
Därunder vidtager träskets grågula gyttja.
Här ha människor bott för mer än fyra tusen år sedan,
innan ännu torven lagt sig över den lösa gyttjan. Hit ut
ha de forslat stockar och ris hundra meter från fasta landet
och så skapat liksom en ö, på vilken de kunde uppföra sina
hyddor. De ha här känt sig trygga för överfall av både
människor och vilda djur. Ty den, som vågade försöka
ett sådant, sjönk hjälplöst ned i gyttjan. Med båt kunde
man ej hellep taga sig fram; därtill var vattnet över
gyttjan alldeles för grunt. Blott på utlagda spänger var det
möjligt att komma till hyddorna, och dessa spänger
kunde man lätt taga bort om natten, eller när fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0025.html
