Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 206. Ragnar Lodbroks saga - Ragnars söner hämnas sin faders död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnars söner hämnas sin faders död.
När Ella. fick höra, vad den okände mannen sjungit i
sin dödsstund, förstod han genast, att denne var konung
Ragnar. Han fruktade nu storligen för dennes söner och
skickade därför sändemän, som skulle erbjuda dem bot
för deras fader. Då sändemännen anlände till bröderna,
som nyligen kommit hem från söderlanden, voro Vitsärk
och Sigurd sysselsatta med brädspel, Björn stod på
sals-golvet och skaftade sitt spjut, Ivar satt i högsätet. Fram
till detta trädde sändemännen och framförde budskapet
om Ragnars död. På Ivars begäran omtalade de noga,
huru allt tilldragit sig. När de kommo till Ragnars ord:
»Grymta månde grisarna, om de visste, vad den jgamle
galten lider», grep Björn så hårt om spjutskaftet, att
märke efter händerna syntes däri, och när berättelsen var
slutad, ristade han spjutet så häftigt, att det gick i
stycken. Vitsärk, som höll en spelbricka i handen, kramade
denna så hårt, att blodet sprang ut under var nagel.
Sigurd skavde sina naglar med en kniv och lyssnade så
noga på sändemännens ord, att den trängde ända in till
benet, innan han märkte det; men det brydde han sig ej
om. Ivars hy var ,än blå, än blek, än röd, under (det
han hörde på, vad sändemännen förtäljde. Vitsärk ville
genast börja hämnden med att dräpa sändemännen, men
Ivar förbjöd det och lät dem fara i frid.
Då man berättade för Ella, hur bröderna betett sig, sade
denne: »Intet gott lär någon av dem tänka, men mest ha
vi att frukta av Ivar.» Däruti syntes han dock ha
misstagit sig, ty då de andra bröderna genast ville företaga
ett härnadståg till England, satte Ivar sig däremot och
sade sig vilja taga bot för sin fader. Hans bröder voro
emellertid hämndlystna och drogo åstad med en
otillräcklig styrka, varför de blevo slagna av Ella.
Ivar hade varit med dem men ej deltagit i striden. Han
for nu till Ella och erbjöd förlikning. Då fick han i
bot för sin fader ett stycke jord. Där • byggde han sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
