Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 222. *Ur Sången om Engelbrekt. Av biskop Tomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utländske rådde i Sverige då,
det kunde ej värre i riket stå;
de styrde land och. fäste.
Svenske män hade sådan nöd,
de ville då hellre vara död’
än lida längre slika gäster.
Israels folk under Farao
kunde ej mera lida oro,
än svenske då försökte.
Ingen man kan vara så klok
att skriva det i brev eller bok,
vad armod dem då tryckte.
Mången man var då så arm,
att han förgicks av sorg och harm,
som honom kom till handa.
Unger och gammal, eho det såg,
och än det barnet i vaggone låg
måtte väl gråta den vånda.
Gud väckte upp Engelbrekt,, den lille man,
som till det ärendet litet kan;
han gav honom makt och snille.
Slott, städer, folk och län och land,
de gingo honom fullsnart1 i hand.
Gud fogade’t, som han ville.
Då han hade så manliga stritt
och ryktet gick över världen vitt,
då fick han det till löna:
en gång han for av Örebro,
då vart han slagen i goda tro.
Så plägar man troskap röna.
_ __Biskop Tomas.
1 Strax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
