Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 224. *Biskop Tomas. Av Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Båd’ våld och väld då rådde här,
svenske män till stort besvär.
De tvungos att tjäna främmande herre,
fördraga ont och vänta sig värre
i eget land.
Nog ville mången se yxan gå;
en blott var, som driste på
att hålla i skaftet, och en blott tordes
mot utländskt följe taga till ordet
för eget land.
Det Tomas var och Engelbrekt,
båda uti anden släkt.
Den ene sade, den andre gjorde,
vad alltid sägas och göras borde
för eget land.
Och enkelt var, vad han sade väl:
»Hellre fri än annans träl.»
Men slika visor, de äro ej långa,
de höras nog utan orden många
i eget land.
Hans starka stämma vart vida spord:
»frihet — trohet — fosterjord —»
för dem de föllo som svärdshugg tunga,
de gamla orden, de evigt unga,
om eget land.
En svensk han var, en ärans man,
skald så god som någon ann.
Gud give oss många med honom lika,
som sjunga ut, och som aldrig svika
sitt eget land!
Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
