Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 240. När Gustav Trolle sökte locka dalkarlarna till landsförräderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240. När Gustav Trolle sökte locka dalkarlarna
till landsförräderi.
Medan klockupproret pågick, hade Gustav1 I även en
annan fara att möta. Den landsflyktige Kristian II gjorde ett
försök att återtaga sina tre kronor. I spetsen för en
krigshär landsteg han i Norge. Han hade med sig Gustav Trolle,
som nu levde endast för att tillfredsställa sitt hat på »den
gudlöse kättaren Gustav Eriksson». I sällskap med honom
var också Ture Jönsson, som en tid förut sökt ställa till
uppror mot Gustav men misslyckats och måst rymma från
Sverige. Dessa herrar tänkte nu begagna sig av
dalupproret och skrevo till dalkarlarna ett brev med uppmaning
att göra sig av med »den okristelige tyrannen Gustaiv
Eriksson», som ju tydligen ville fördärva Sveriges
allmoge. Gustav Trolle lovade, att både han och alla hans vänner
skulle »våga liv och välfärd, gods och hals» för att hjälpa
dalkarlarna att göra slut på detta »okristliga regemente».1
Så skulle deras fädernesland få »god fred och rolighet».
Men, som Peder Svart säger, »Kristians namn luktade
ju alltid illa hos alla svenska». Det svar, som dalkarlarna
gåvo, lydde sålunda:
»Vi efterskrivne, kopparbergsmän, silverbergsmän,
järn-bergsmän och menige allmoge, som bygga och bo i alla
Dalar, låta Eder förstå, biskop Gustav med Edert parti, att
vi hava titt och ofta förnummit, att Edra skrivelser kommit
hit till Dalarne. Men det göres Eder icke behov, förty det
veta vi, att det är allt lögn och bedrägeri. Vidare
förnimma vi, att I tänken draga oss ifrån den trohet, som
vi hava tillsagt vår nådige herre, konung Gustav, och
som vi jämväl äro vårt fädernesrike pliktige. Det förbjude
Gud och Sankt Erikf, att I någon tid med Eder falska tunga
och bedrägeri skulle få makt eller framgång med!
Oss drager väl till minnes, vad konung Kristiern lät
göra i Stockholm: hur han lät halshugga biskopar, präs-
1 Regering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
