Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 255. Slaget vid Breitenfeld. Efter Anders Fryxell och Zacharias Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han hålla sina fåtaliga trupper tillsamman mot det
övermäktiga anfallet. Till slut sviktade den lilla skaran, överste
Hall låg skjuten och med honom nästan hela hans
regemente.
Meu då kom konungen i fyrsprång ilande från högra
flygeln, där han redan förvissat sig om segern. Han såg
en stor lucka i Horns led, men hastigt kommenderade han
fram Callenbachs rytteriavdelning, som stod bakom. »Hugg
in, Callenbach, hugg in!» ropade konungen och pekade på
luckan, där fienden höll på att tränga igenom.
Callenbach föll vid första framryckningen, men ryttarna fortsatte
dock anfallet med obruten ordning och obrutet mod.
»Försvaren er, gossar!» ropade konungen, i det han vände sin
häst. »Jag skall strax sända er hjälp.» Han befallde
Teu-fel rida efter några regementen ur andra linjen. I sammq,
ögonblick kom en kula och krossade Teufel.
Då skyndade konungen själv över till andra linjen och
sände därifrån Hepburn med skottarna och sedan från högra
flygeln Soop med västgötarna till Horns undsättning.
Hjälpen kom ock i rätt tid för att möta den kringrännande
fienden. Hepburn medförde flera läderkanoner, dolda inuti
avdelningen. Vid Hepburns röst öppnades leden, och ett
mördande kulregn mötte de angripande med den
förskräckliga verkan, att hela rader av dem föllo till marken som
gräs för lien. Men Tillys krigare veko icke så lätt
tillbaka. Det blev en kamp på liv och död, man mot man, med
svärd och pik, med musköt och pistol, med kolv och kula.
Regementena blandades i ryslig förvirring. Röken och
dammet från den övriga krigshären drevs av vinden nedåt
vänstra flygeln och insvepte slutligen alltsamman i så
tjocka moln, att vän knappt kunde skiljas från fiende.
Gustav Adolf hade emellertid återvänt till sin segrande
högra flygel och i spetsen för densamma stormat höjden,
där Tilly kvarlämnat sitt artilleri under otillräcklig
betäckning. Efter en kort strid erövrades detta, och nu
vändes kanonerna mot Tillys skaror, som stodo nedanför
63—221104. Läseboken, ParallelluppL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
