Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 270. *Stenbocks kurir. Av Carl Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon vinkar — och in bäres
en mäktig dryckesmugg,
där hög i drivet silver
kung Karl ses skifta hugg.
Det renska vinet pärlar
vid kannans blanka rand.
Hon räcker den åt krigarn
med stark, fast åldrad hand.
»Som brav soldat, det ser jag,
Er plikt I redligt fyllt.
Av mig och av oss alla
I tacksamhet förskyllt.
Tag detta som ett minne —
drick först er konungs skål
och låt oss sedan höra
Er sändnings föremål.»
Hans läppar knappast fuktats
av druvans gyllne blod,
förrn till hans kinder strömmar
ånyo livets flod.
Han stiger upp, gör ställning —
till alla svenska bröst
når lik en ängels stämma
den enkle krigarns röst.
»Den sista februari
vi med den högstes makt
vid Hälsingborg i drabbning
vår ovän nederlagt.
Vi ha troféer, fångar
i flera tusental,
som närmare här skriver
vår tappre general.»
Den gamla Karlamodren
i tårar strålar blid:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
