Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 272. *Karl XII. Av Esaias Tegnér - 273. De svenska barnen i fångenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det härliga på jorden,
förgänglig jär dess lott.
Hans minne uti Norden
är snart en saga blott.
Dock — än till sagan lyssnar
det gamla sagoland,
och dvärgalåten tystnar
mot resen efter hand.
Än bor i Nordens lundar
den höge anden kvar.
Han är eij död, han blundar;
hans blund ett sekel var.
Böj, Svea, knä vid griften!
Din störste son göms där.
Läs nötta minnesskriften!
Din hjältedikt hon är.
Med blottat huvud stiger
historien dit och lär,
och svenska äran viger
sin segerfana där.
Esaias Tegnér.
273. De svenska barnen i fångenskapen.
En av de fångna officerare, som tillhört Karl XII:s
här, har efterlämnat en enkel, rörande berättelse om vad
han ocb hans olyckskamrater i den sibiriska staden
Tb-bolsk gjorde för de svenska barn, som med sina föräldrar
kommit till Sibirien eller blivit födda i fångenskapen.
»När jag hade varit knappt fyra veckor i Tobolsk, bad
mig en ryttmästare bland fångarna jämte hans fru, vilka
levde i stor torftighet, att jag skulle taga vård om och
undervisa deras son, som då, 1711, gick på sitt sjunde år. Jag
69—221104. Läseboken, Parallelluppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
